Under torsdagen lämnade Världskulturmuseerna (SMVK) över en utredning om myndighetens lokaler till regeringen. Detta till följd av att SMVK står inför omfattande hyreshöjningar från fastighetsägaren Statens fastighetsverks sida, vilket DN tidigare har rapporterat om.
Myndigheten beräknar att lokalkostnaderna kommer öka med 20,7 miljoner kronor under åren 2027-2029 och att museernas verksamhet därmed inte kan fortsätta drivas i nuvarande form.
Av de tre förslag som myndigheten undersökt föreslås att hyreskontrakten för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i centrala Stockholm sägs upp. I stället ska verksamheten koncentreras till Etnografiska museet, som enligt utredningen är den mest ändamålsenliga byggnaden. Samtidigt föreslås en ny förstudie för en utbyggnad och anpassning av lokalerna till den större verksamheten.
Britta Söderqvist, överintendent för Världskulturmuseerna, säger att hon förstår att det ser konstigt ut att en museimyndighet föreslår att säga upp sina utställningslokaler, men att den bästa lösningen är att samla verksamheten till färre platser.
– Vi bedömer att det mest långsiktigt hållbara är att minska andelen inhyrd yta till förmån för ökat resursutrymme för kärnverksamheten. Det blir en fråga om lokal eller kompetens.
För att täcka upp ökade hyreskostnader och samtidigt bibehålla en bra verksamhet i alla fyra museer bedömer myndigheten att det skulle krävas ökade anslag om 35 miljoner kronor per år. Den föreslagna utbyggnaden av Etnografiska museet vid en sammanslagning beräknas, enligt en tidigare förstudie från 2019, kosta 460 miljoner kronor i dagens pengavärde – närmare en halv miljard.
Samtidigt meddelade myndigheten förra veckan att man planerar att minska personalstyrkan för att få ekonomin i balans. Arbetsgivare och fack befinner sig nu i förhandling.
Anna Troberg, ordförande på fackförbundet DIK, ser det som mer realistiskt att använda eventuella extra anslag till att fortsätta bedriva verksamheten i fyra museer än att satsa på en osäker plan på utbyggnad.
– Vi vet att det är svårt att få loss pengar till kultursatsningar i Sverige. Min farhåga är att man stänger de här museerna och flyttar ihop till ett ställe, men aldrig får loss pengarna till utbyggnaden. Då har vi i princip effektiviserat bort två museer, säger hon.
De samlingar som i dag finns på Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet skulle vid en sammanslagning kunna visas på de två kvarvarande museerna i Göteborg och Stockholm. Men myndigheten kommer också att behöva utöka sina utrymmen för magasinering.
Britta Söderqvist menar att det inte bara är en fråga om utställningsyta och antalet föremål som visas.
– Vi förvaltar en samling om en halv miljon föremål och visar i dagsläget tre procent. Om vi får ordning på vår ekonomi kan vi jobba på ett annat sätt och med ett mer varierat utbud, säger Britta Söderqvist och lyfter fram att satsningar på digitalisering kan tillgängliggöra samlingarna för både allmänhet och forskare.
DIK:s Anna Troberg ser hyresmodellen för statliga museer som det stora problemet. Hon menar att det är dags för politiken att dra i handbromsen.
– Det är ingen nyhet att det här skulle komma att hända med de här museerna och kanske flera andra i framtiden om man behåller hyressystemet. Politiken behöver tänka om och se till hur andra länder gör i stället för att småpilla i systemet. Det finns till exempel länder där statliga museer inte betalar någon hyra alls eftersom man anser att kulturarvet och människors möjlighet att ta del av det är så viktigt.
Anna Troberg menar att staten har försummat frågan om museernas framtid alldeles för länge.
– Vi har känt till det här problemet under många år och det är flera regeringar som har släpat fötterna efter sig. Politiken har inte agerat tillräckligt snabbt, säger Anna Troberg, som också pekar på att Statens fastighetsverk fått kritik av Riksrevisionen för att samla pengar på hög. De har också anklagats för att ta ut för hög avkastning.
Eftersom kontrakten för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet löper ut den 31 december 2027 respektive den 31 mars 2028 och uppsägningstiden är nio månader, framhåller utredningen att beslut måste fattas ”omgående”.
DN har sökt Parisa Liljestrand (M), som sedan valet är kulturminister i en övergångsregering. Hon hälsar via sin pressekreterare att regeringskansliet har tagit del av underlaget men att det är upp till nästa regering att ta ställning till frågan.
Läs mer: Stoppad leverans och kritik från Kinas ambassad – nu ställer Östasiatiska in utställning