Margaret Hamilton föddes 1936 och blev en banbrytande programmerare och datavetare. Mest känd är hon för att ha lett arbetet med mjukvaran för Apolloprogrammet, som ledde till att USA blev det första landet i världen att skicka människor till månen.
Hon arbetade vid Massachusetts Institute of Technology mellan 1959 och mitten av 1970-talet. Hon bidrog bland annat till mjukvara för det amerikanska försvaret. 1965 såg hon en tidningsannons där MIT sökte folk som ville utveckla mjukvara för att ”skicka en människa till månen”.
MIT hade då fått uppdraget från Nasa att skapa programvaran som behövdes för Apolloprogrammet. Hon sökte, fick jobbet och blev den första kvinnliga programmeraren i projektet.
Efter att ha arbetat med programvaran för de första obemannade Apolloresorna befordrades hon till att leda utvecklingen av de som behövdes för de bemannade resorna. 1968, när Neil Armstrongs första månresa närmade sig, hade hon blivit ansvarig för att leda de över 400 personer som jobbade med programmering för projektet, skriver MIT.
– Ur mitt perspektiv var mjukvaran själv – att designa den, programmera den, vidareutveckla den, se den fungera och lära sig av den – minst lika spännande som allt annat runt projektet, har hon sagt om sitt arbete.
– Vi skulle aldrig få en andra chans. Det visste vi.
Hamilton blev också en framstående datavetare inom den akademiska världen med över 130 publikationer. Hon bidrog till att göra mjukvaruutveckling till en egen akademisk disciplin, skriver MIT.
2016 fick Margaret Hamilton Presidentens frihetsmedalj av Barack Obama.
– Hennes mjukvaruarkitektur möjliggjorde enorma framsteg för mänskligheten; hon skrev koden som hjälpte USA att sätta sin fot på månen, sa president Barack Obama då.
Margaret Hamilton dog den 30 september, 90 år gammal.