Tre pojkar sitter häktade misstänkta för bland annat grovt sexuellt ofredande på Sigtunaskolan, men nekar till brott.
På torsdagen anhölls ytterligare två pojkar.
De häktade pojkarnas försvarsadvokater hävdar att deras klienter i viss mån är offer för en toxisk miljö på internatet.
– Målsägande och tilltalade, det kan vara samma personer i vissa fall, säger advokaten Elin Ternert som företräder den 18-åring som på sannolika skäl är misstänkt för olaga tvång och misshandel.
Det kan anföras som förmildrande omständigheter i en domstol, menar Maria Rasmussen som är lektor i straffrätt vid Uppsala universitet.
– Domstolen har friheten att bedöma vad som är en förmildrande omständighet i varje enskilt fall, säger hon.
I brottsbalken står att domstolen ska värdera avsikter, insikter och motiv. Men det anges inte specifikt vad som kan vara förmildrande.
– Det gör att det inte går att säga säkert vad som kan räkna dit. Men jag har svårt att tänka mig att domstolen skulle köpa en sådan argumentation i det här fallet, säger Maria Rasmussen.
I januari 2025 larmades polis till internatskolan Lundsberg i Värmland sedan äldre elever hade misshandlat yngre elever. Fyra elever dömdes senare till ungdomstjänst, bland annat för misshandel.
I ett pressmeddelande efter tingsrättens dom uttryckte deras försvarare besvikelse över att de menar att pojkarna varit offer för en internatkultur.
”Eleverna har uppgett att de blivit internatstörda där de lever i en egen bubbla med egna regler skilda från världen utanför skolan. Bland annat därför, har försvaret hävdat, ska de tilltalade frias,” skrev de.
Men att brottet sker i en viss kultur kan också bedömas som en försvårande omständighet, till exempel om det rör sig om hedersrelaterad brottslighet, menar Maria Rasmussen.
Henrik Olsson Lilja företräder en av de två 18-åringarna som misstänks för grovt sexuellt ofredande, grovt olaga tvång och grov misshandel på Sigtunainternatet.
När hans klient greps för en vecka sedan var han inne på sitt tredje år på skolan.
– När man kommer som ung elev till en sådan här skola får man lära sig att anpassa sig till den särskilda hierarkin och de strukturer som finns på skolan.
Det är självklart att brott inte får begås. Men det är en omständighet som kan påverka domstolens bedömning, säger Henrik Olsson Lilja.
Kommer du att argumentera för att 18-åringen själv kan ha varit utsatt i den här miljön?
– Ja, det behöver inte vara så att det fritar helt och hållet. Men det är en högst relevant omständighet som är viktig att lyfta fram i ett sådant här mål.
De två andra försvarsadvokaterna är inne på samma spår. Hanna Lindblom, som företräder den häktade 17-åringen, säger till Aftonbladet att hennes klient förnekar brott men har gjort vissa medgivanden ”inom ramen för sedvanan”.
Hon uppmanar domstolen, om det blir en huvudförhandling, att ta till sig att även de misstänkta är offer i händelsen.
Det är en bedömning som delas av Elin Ternert. Det är svårt att bedöma det som hänt utanför sitt sammanhang, menar hon och jämför med det som hände på Lundsberg.
– Det är en kultur där det är svårt att skilja på vad som är rätt och fel och där det är svårt för barn som kommer dit väldigt unga att hitta rätt, säger hon.
Ett stort ansvar vilar på vuxenvärlden, menar hon.
– Barnen är där utan sina föräldrar. Därför finns det andra vuxna som ska vara där för att se till att eleverna förstår vad som är rätt och fel.
Elisabeth Massi Fritz, som företräder en av målsägandena, skriver i ett mejl till DN att ”ingen tradition eller sedvänja kan rättfärdiga allvarliga gärningar och våld”.
– Jag kommer vara mycket tydlig i frågan vid kommande huvudförhandling.
Henrik Olsson Lilja menar att det är hennes roll som målsägandebiträde att företräda den linjen.
– Men det vore ju fel om inte frågan lyfts som en omständighet. Ibland är det offer som begår brott också. Då händer det att domstolen har en mildare uppfattning om gärningen, säger han.
De häktade pojkarna nekar till brott. Det gör också en av de anhållna, enligt hens advokat. Den andra anhållna personens advokat vill inte uttala sig.
Fakta.Brottsbalken
29 kapitlet, 1 paragrafen i brottsbalken står att ”vid bedömningen av straffvärdet ska det särskilt beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen har inneburit, vad den tilltalade har insett eller bort inse om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon har haft.”
Läs mer här:
Tidigare Sigtunaelev om tystnadskulturen: ”Som att eleverna styr skolan”