Vad står på spel?
Den 3 november röstar USA i mellanårsvalet. Opinionsmätningarna just nu tyder på att Demokraterna kommer att erövra majoriteten i representanthuset. I senaten såg det länge ut som att Republikanerna behåller sin majoritet. Men i nuläget är det ytterst jämnt. Några få delstater, som Texas och Michigan, kan avgöra.
Om Demokraterna får majoritet i någon av kamrarna kan de stoppa Donald Trumps lagförslag. De får stort inflytande över budgeten och kan använda den för att förhandla med presidenten. Genom kongressutskott kan de starta utredningar mot Donald Trump, och får de en majoritet i senaten godkänner de utnämningar av höga tjänstemän och ambassadörer.
Samtidigt har Donald Trump ett veto som han kan använda för att stoppa demokratiska lagförslag. Han behåller även stor makt över utrikes-, säkerhets- och handelspolitiken, vilket begränsar hur Sverige påverkas av valet.
Läget i opinionen just nu
Maktdelningsprincipen
Kongressen (den lagstiftande makten), presidenten (verkställande makten) och Högsta domstolen (dömande makten) ska hålla varandra i schack i det som kallas för maktdelningsprincipen. Under Donald Trump har systemet varit satt under press.
Flera republikanska kongressledamöter som har kritiserat presidenten har förlorat efterföljande primärval. En del domare som har dömt emot honom har hängts ut i sociala medier och fått motta hot. Trump tolkar sina befogenheter mer vidsträckt än tidigare presidenter, vilket gör att det är upp till domstolarna att avgöra var gränsen för hans makt går. Hittills finns det dock inget tydligt fall där han har vägrat att rätta sig efter Högsta domstolens beslut.
Skillnader mellan kamrarna
USA:s kongress består av två kamrar som i grunden är jämbördiga. Lagar måste godkännas av både representanthuset och senaten – och skrivas under av presidenten – för att de ska gälla.
Men kamrarna har också specialuppgifter. Representanthuset fungerar som åklagare som kan förbereda riksrätt, både mot presidenten och mot andra civila eller militära chefer. Att godkänna nya domare i Högsta domstolen och andra höga poster – eller avfärda dem – faller på senaten.
Tre scenarier
1. Republikanerna behåller majoriteten i båda kamrarna.
Eftersom Trump har nästan total kontroll över sitt parti innebär detta att han kan fortsätta att driva igenom i princip vad han vill i ytterligare två år.
2. Demokraterna får majoritet i representanthuset, men inte i senaten.
Demokraterna kan utreda presidenten och hans ministrar i olika utskott och får stort inflytande över budgeten, vilket kan användas i förhandlingar med Trump. Demokraterna får även möjlighet att väcka riksrättsåtal, som sedan går vidare till senaten.
3. Demokratisk majoritet i båda kamrarna.
Om det blir en ”blå våg” – om Demokraterna får majoritet i båda kamrarna – begränsar det presidentens makt rejält. Utöver representanthusets befogenheter får de även makt att godkänna höga tjänstemän och ambassadörer. Med två tredjedelars majoritet i senaten kan de fälla presidenten i en riksrättsprocess, men det är inte troligt – om inte delar av presidentens parti går emot honom.
Senaten
Vad gör senaten?
Senaten är en del av den lagstiftande statsmakten. Dessutom kan senatorerna ratificera internationella fördrag och godkänna presidentens nomineringar av medlemmarna i regeringen, ledamöter av Högsta domstolen och en hel del andra höga statliga och militära befattningshavare. Det var senaten som sade ja till Sveriges och Finlands Natoansökningar 2022. Senaten dömer också i riksrättsärenden som representanthuset har sänt till överhuset (senaten).
Förutsättningar för ny majoritet i senaten
Senaten har 100 ledamöter, två från varje delstat. De sitter i sexåriga mandatperioder. En tredjedel väljs vartannat år.
För att Demokraterna ska kunna erövra en majoritet krävs alltså dels att de försvarar de 13 mandat de redan har. Dels att de erövrar minst fyra av de 22 mandat som republikaner sitter på i dag.
Förlorar Demokraterna ett av sina 13 mandat måste de med andra ord erövra minst fem av de republikanska.
En senat med 50 mandat mot 50 räcker inte för Demokraterna, eftersom oavgjorda omröstningar avgörs av Trumps vicepresident JD Vance.
Sju viktiga race till senaten
Texas
Här står Demokraternas stjärnskott James Talarico mot Trump-kandidaten Ken Paxton, en man som även många republikaner tar avstånd från på grund av korruptionsanklagelser. Siffrorna är jämna här.
Michigan
Här tvingas Demokraterna försvara ett mandat de redan har. Deras kandidat Abdul El-Sayed ses av många som alltför progressiv. Men han leder ändå knappt mot den ganska bleke republikanen Mike Rogers.
Maine
Susan Collins, en moderat republikan som ofta distanserar sig från Trump, utmanas av Troy Jackson, en tidigare skogsarbetare och demokrat på vänsterkanten. Denna kamp kan bli avgörande, och Collins har ett knappt övertag.
Alaska
Mary Peltola har chansen att bli den nordliga delstatens första demokrat i senaten på flera decennier. Hon tillhör Alaskas urbefolkning och sitt partis högerflygel. De senaste mätningarna ger henne ett övertag mot republikanen Dan Sullivan, men valet är långt ifrån avgjort.
North Carolina
Här ser Demokraterna ut att erövra ett ”rött” mandat. Roy Cooper, en populär tidigare guvernör, har ett övertag mot sin republikanske motståndare Michael Whatley, som har handplockats av Trump. Här är valet en tydlig folkomröstning om presidenten.
Iowa
Ännu ett tidigare “säkert” mandat för Republikanerna som oväntat står på spel. Mycket jämnt mellan republikanen Ashley Hinson, en tidigare tv-journalist, och demokraten Josh Turek som har representerat USA i rullstolsbasket.
Kansas
De senaste 32 senatsvalen har Kansas valt en republikan. Men nu tros demokraten och frikyrkopastorn Adam Hamilton ha en chans – bland annat för att hans motståndare Roger Marshall har avslöjats med skumma affärer.
Foto: The Mega Agency, AP Photo/Tony Gutierrez, Jeff Kowalsky / AFP, AP Photo/Jacquelyn Martin, Tom Williams/CQ Roll Call/Sipa USA, AP Photo/Amanda Andrade-Rhoades, AP Photo/Alex Brandon, AP Photo/Bryon Houlgrave, Shutterstock, AP Photo/Colin E. Braley, Michael Brochstein/Sipa USA
Representanthuset
Vad gör representanthuset?
Representanthuset introducerar nya skatter, antar federala lagar, som sedan ska behandlas och klubbas i senaten samt signeras av presidenten. Representanthuset kan förbereda riksrätt av höga befattningshavare, inklusive presidenten.
Förutsättningar i representanthuset
Representanthuset har 435 ledamöter, olika antal från varje delstat beroende på folkmängd. De väljs på tvååriga mandatperioder. Demokraterna behöver erövra minst fyra av de 221 mandat som i dag hålls av republikaner, eller som är vakanta, för att ta över majoriteten. De allra flesta distrikt i USA betraktas som ”säkra” för endera partiet. Men cirka 35 distrikt är mycket jämna – och i över hälften av dem är det just nu fördel för Demokraterna. Två stolar är vakanta, en demokrat från Florida och en republikan från Texas har lämnat sina platser.
Varför är systemet så krångligt?
Uppdelningen av kongressen är ett resultat av kompromisser i slutet av 1700-talet när USA grundades. Senaten, med lika representation för alla delstater oavsett folkmängd, sågs som en garanti för att inte dåtidens folkrika stater som New York och Massachusetts skulle ”köra över” de små delstaterna i södern. Samtidigt som valen till representanthuset gav alla röster lika stor tyngd. Men än i dag gör systemet att folk i USA:s glesbygd har långt större inflytande på politiken än storstadsbor i till exempel Kalifornien.
När kommer resultatet att vara klart?
När det gäller representanthuset tros besked om vilket parti som får majoritet komma under valnatten – tidig morgon den 4 november svensk tid. När det gäller majoriteten i senaten kan beskedet dröja längre än så. De stora tv-kanalerna kommer att utropa vinnare i delstat efter delstat. Men i avgörande stater som Michigan, Maine och Texas kan det bli väldigt jämnt, vilket gör att beskeden dröjer. Dessutom sker valet i fem olika tidszoner – i Alaska stänger vallokalerna först klockan 06 på morgonen svensk tid.
Stjärnor kan tändas – eller släckas
Andra spännande val
Miljardärsskatt. Kalifornien håller folkomröstning om att införa en engångsskatt för alla dollarmiljardärer. Hela USA följer omröstningen, eftersom förslag att beskatta rika personer hårdare finns på dagordningen också i andra stater.
Guvernörsval, Texas. Inte sedan 1990 har en demokrat vunnit ett guvernörsval här. Men nu ser det jämnt ut mellan den sittande republikanen Greg Abbott och utmanaren Gina Hinojosa.
Guvernörsval, Ohio. Vivek Ramaswamy, en tidigare republikansk presidentkandidat och numera entusiastisk Trumpanhängare, står mot demokraten Amy Acton. Just nu mycket jämnt.
Guvernörsval, Georgia. Demokraterna ställer upp med ett känt namn: Atlantas förra borgmästare Keisha Lance Bottoms. Mätningarna visar oavgjort mellan henne och Trumps kandidat Rick Jackson.
Borgmästarval, Washington DC. Det lutar åt att även USA:s huvudstad får en socialistisk borgmästare, precis som New York. Janeese Lewis George vann Demokraternas primärval och blir den lokala ledare som får kämpa mot Trump de närmaste åren.