Urich, som leder Netanyahus valkampanj, vägrar dock att avgå och Netanyahu, som hittills svurit att hans viktigaste mediastrateg var oskyldig, vägrar sparka honom, trots ett ramaskri från opposition och juridiska experter.
Ända sedan ”Qatargate”-affären blev känd för två år sedan har Urich hävdat att han hjälpte Qatar putsa sitt rykte inför fotbolls-VM där 2022. Men, har han insisterat, efter Hamas-rörelsens angrepp mot Israel i oktober 2023, bröt han med Qatar, Hamas huvudsakliga sponsor.
Fram till Hamas attack hade Netanyahu och hans kansli samarbetat nära med Qatar, i hopp om att shejkdömets stöd till islamisterna i Gaza skulle ”tämja” rörelsen och permanenta splittringen mellan Västbankens och Gazas regimer.
Men när kriget bröt ut, och Qatar blev avskytt av den israeliska allmänheten tog Netanyahu avstånd från dess regim och fördömde den. Men tre personer i hans närhet, bland dem Urich, fortsatte samarbetet. Av allt att döma kommer snart ett åtal mot Urich för ”samröre med främmande makt”.
Urich är också misstänkt för att på Netanyahus order ha läckt statshemligheter till den tyska tidningen Bild-Zeitung. Netanyahu ville att Hamasdokument som beslagtagits av den israeliska underrättelsetjänsten skulle bli allmänt kända, men den israeliska censuren hemligstämplade dem.
Enligt en vanlig israelisk ritual läcktes då uppgifterna till främmande press, så att israelisk press kunde kringå censuren genom att citera utländska medier.