Kulturnationalism mot etnonationalism – så skulle man kunna sammanfatta den begreppsstrid om svenskhet som blossat upp inom och utom SD. Partiveteranen Richard Jomshof har nålat fast sin uppfattning högst upp på sitt X-konto:
”Det finns ett svenskt folk. Sverige är det svenska folkets land. Det svenska folket är Sveriges ursprungsbefolkning/urbefolkning. Självklart finns det ett värde i att det svenska folket utgör majoriteten i Sverige även i framtiden.”
Mattias Karlsson, som också ingick i partiets tidiga kärntrupp ”de fyras gäng” med Björn Söder och Jimmie Åkesson, kritiserar sin partikollegas etnonationalistiska definition på X. Han menar att den leder till slutsatsen att en ljushyad man med helsvenska anor som är islamist och dödar kristna, ses som mer svensk än en mörkhyad, adopterad man med värmländsk dialekt som tjänstgör som officer i den svenska armén.
I numera borttagna inlägg på Facebook, som Expressen rapporterat om, anklagar Jomshof Karlsson för att ”svartmåla och rasistanklaga” – medan Karlsson menar att Jomshofs hållning är ”vedervärdig” och ”omoralisk, simplistisk och onödigt splittrande”.
Karlssons kulturnationalistiska linje är att ”den som uppfyller kraven gällande språk, identitet, lojalitet och kultur är svensk. Punkt”, som han uttryckte det i söndags.
I SD:s principprogram från 2023 är formuleringarna snarlika Mattias Karlssons definition. Där skriver man att ”som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation”.
– Då tänker väl möjligtvis vissa sverigedemokrater ”det där borde vi ändra på sikt”, alltså på något sätt modifiera utan att gå tillbaka till hur det formulerades tidigare, säger Richard Sörman, politisk redaktör på den SD-nära nyhetskanalen Riks.
Han har själv skrivit på X att ”de omdömeslösa överorden om de människor som vill fortsätta erkänna värdet av ett svenskt ursprung splittrar och förbittrar”. Han tror att tonläget är högt just nu då frågan är principiellt viktig för ett svenskt nationalistiskt parti.
– Om den här debatten får löpa ut så tror jag absolut inte att det är något som kommer splittra partiet eller att någon skulle uteslutas, säger han.
Han menar att ”Jomshof-falangen” vill ge visst erkännande för det som kallas etnicitet – medan Karlsson är rädd att det skulle risker att överskugga andra kriterier för vem som är svensk.
– De är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om allt eller inget, antingen etnicitet eller kultur. Annars är man ju överens om det här med öppen svenskhet till exempel. Karlsson har haft väldigt svårt att acceptera att bakgrund, ursprung och etnicitet skulle kunna gälla som något slags kriterier för svenskhet, säger Richard Sörman.
Carl Eos, senior fellow vid den SD-nära konservativa tankesmedjan Oikos, har också han deltagit i debatten. Han menar att det inte finns någonting i människors gener som bestämmer om man är svensk eller inte.
– Jag kan väl säga att jag är förvånad över att Jomshof valde att använda ordet biologi i ett inlägg på det sättet. Det var ogenomtänkt, säger han.
Just debatten om människors biologiska arv är ”jättekänslig” för SD, menar han.
– Hela principprogrammet bygger på att det är möjligt att bli fullt ut svensk. Att då sända signalen att den som har svenskt arv är ”lite mer svensk” är oerhört olyckligt för SD.
I juli i år sade SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling i en intervju med Dagens ETC att det finns alldeles för många personer i Sverige som ”inte är en del av den etniskt svenska befolkningen”. Då kallade SD-ledaren Jimmie Åkesson uttalandet för ”olyckligt”. Den nuvarande debatten har partiledaren inte kommenterat.
– Kanske behöver partiet prata om det här, kanske är många oprofessionella helt enkelt. Man förmår inte skilja på vad som är relevant i ett politiskt sammanhang och vad som är relevant för en själv privat, säger Carl Eos.
Carl Eos tror att debatten kan få konsekvenser för partiet – om inte SD gör sig av med ”radikala yttranden om biologi”.
– Man kommer att bli mindre, och man kommer bli ett ytterkantsparti i stället för det stora parti man vill vara.
Dessutom menar han att den kan påverka möjligheterna till samarbete med andra partier.
– De tittar såklart på och tänker att nu måste de mer vettiga personerna vinna den här striden, annars är SD något annat än det parti man har samarbetat med.
DN har sökt Richard Jomshof och Mattias Karlsson.