Högkvarteret, ett stenkast från delstatskongressens vita kupol i Alabama, ser inte ut som ett vanligt kontor. Snarare är det en massiv bunker i stål och betong som inrymmer människorättsorganisationen SPLC, Southern Poverty Law Center.
Här i den djupa amerikanska södern är organisationen så hatad att den lever farligt.
Under sin över 50-åriga existens har den ideella organisationen utsatts för upprepade dödshot och attentat. I början av 1980-talet drabbades huvudkontoret i Montgomery av en brandbombning, utförd av den rasistgruppen Ku Klux Klan (KKK). Det ledde till att man år 2000 byggde ett nytt fästningsliknande huvudkontor.
Sedan dess har SPLC undgått våldsdåd från sina främsta fiender – radikala högernationalister, nynazister och KKK.
I dag står organisationen inför ett annat slags hot: från det amerikanska justitiedepartementet i Washington.
I april väckte federala åklagare åtal där SPLC anklagades för att ha lurat sina bidragsgivare när organisationen infiltrerade extremistgrupper genom att betala hemliga uppgiftslämnare. Det vill säga: SPLC ska ha påstått att den bekämpade extremism, men i själva verket finansierat extremism.
Från SPLC:s sida försvarar man sig med att betalningarna till informanter inom hatgrupper har varit en nödvändig del av arbetet för att stoppa våldsdåd. Man ser åtalet som en del av en kampanj från den sittande Trump-administrationen för att tysta politiska motståndare och granskare av högerextremism.
Innan rättegången ens har startat har SPLC tagit skada. Verksamheten är helt beroende av bidragsgivare och åtalet har fått många givare att frysa sina anslag.
SPLC skriver på sin hemsida:
”Det väcker frågan om huruvida medborgarrättsorganisationer som bekämpar rasistiskt våld kommer att tillåtas samla in de medel som krävs för att organisera sig och arbeta för att bygga ett jämlikt samhälle.”
Ett förebud om angreppet kom redan i september 2025, efter mordet på den radikale högerdebattören Charlie Kirk. Elon Musk skrev på X: ”SPLC är skyldiga till uppvigling till mord på Charlie Kirk.”
Och dagen därpå meddelade FBI-chefen Kash Patel att han bröt banden mellan den federala polisen och SPLC, som i årtionden hade samarbetat för att bekämpa extremister.
Av säkerhetsskäl får jag inte möta SPLC-chefen Dana Vandiver inne i ”bunkern”, utan mittöver gatan, på Civil Rights Center. Det är ett av många minnesmärken i Montgomery över slaveriet och kampen för medborgerliga rättigheter i den amerikanska södern.
Staden var en viktig knutpunkt för handeln med de över fyra miljoner människor som rövades bort från Afrika och skeppades över Atlanten till Nordamerika för att bli slavarbetskraft hos vita plantageägare. Det var också i Montgomery sydstaterna, som bröt sig ut ur USA och utlöste inbördeskriget, hade sitt första ”alternativa” Vita hus.
Ett hundra år senare proklamerade Alabamas guvernör George Wallace ”rasåtskillnad för alltid”. Men Montgomery var samtidigt medborgarrättsrörelsens vagga. Här vägrade medborgarrättsaktivisten Rosa Parks att lämna sin plats på bussen för en vit passagerare, vilket startade ett uppror mot segregationen. Det var från Selma till Montgomery som Martin Luther King i mars 1965 ledde den berömda marschen för de svartas rösträtt.
Dana Vandiver fokuserar på rösträtten, som även i dag står i centrum för SPLC, drygt 70 år efter att den banbrytande lagen Voting Rights Act antogs av USA:s kongress.
– Den nuvarande administrationen angriper den fria rösträtten på flera sätt, och där koncentrerar vi oss i kampen mot vit övermakt.
Den mest drastiska metoden för valpåverkan är omritning av valdistrikt. USA:s högsta domstol beslöt i april att de sydstaterna Tennessee, Louisiana och Alabama inte längre får gynna afroamerikanska väljare genom anpassade valdistrikt. Det ledde till att ytterligare valkretsar ritades om och blev vitare och mer konservativa.
Men enligt Dana Vandiver är det inte säkert att det hjälper republikanerna i ett läge när Trump är så impopulär. Det kan slå åt två håll. Å ena sidan kan det få en del att känna att det är meningslöst att rösta. Å andra sidan kan det aktivera väljare som är upprörda över valmanipulationen. Drygt 25 procent av väljarna i Alabama är afroamerikaner, så om många röstar kan det upphäva den effekt som republikanerna önskar.
– De kan göra om kartor, men inte kontrollera att folk går ut och röstar. Så vårt svar är att knacka dörr.
Desinformation på nätet kan motverka ett högt valdeltagande. De flesta läser inte tidningar, utan hämtar information från sociala medier, som ofta saknar faktakontroll.
– Så vår uppgift är att förse folk med fakta om när, var och hur de kan rösta. Och det gör vi genom våra egna sociala medier. Där informerar vi också om risken för att Trumps folk ska försöka påverka röstningen och om vart folk då kan vända sig.
Samtidigt, säger hon, finns en baksida med för mycket tal om manipulation av valet. Det kan skapa oro som drar ned valdeltagandet.
SPLC informerar på sina träffar om medborgares rättigheter. Till exempel hur de som dömts till långa fängelsestraff, och därmed har förlorat rösträtten, kan få tillbaka den. Det har stor betydelse i och med att en så stor andel av de afroamerikanska männen har suttit i fängelse.
Även Bryan Stevenson, jurist och grundare av människorättsorganisationen Equal Justice Initiative (EJI) i Montgomery, är djupt engagerad i de fängslades rättigheter. Han har under lång tid arbetat mot dödsstraff och har lyckats få mängder av felaktigt dödsdömda frikända.
Till DN säger han att dagens bakslag för de svartas rättigheter har en koppling till landets brutala historia av slaveri och vit överhöghet. Det förstår inte alla amerikaner.
– Det tillåter vissa krafter i dagens USA att underblåsa en politik av skräck och vrede, och många som inte känner till segregationen faller till föga för det.
Som exempel nämner han att militärbaser återigen namnges efter sydstatsgeneraler, alltså de som startade inbördeskriget och tog till vapen mot USA. Han nämner också Högsta domstolens beslut att begränsa svarta människors politiska inflytande genom urholkningen av Voting Rights Act.
För att motverka historielösheten har Bryan Stevenson skapat ett nätverk av minnesmärken och museer i Montgomery, The Legacy Sites, som dokumenterar slaveriet, lynchningarna av svarta och segregationen. Det har blivit en stor framgång med över 50 000 besökare varje år.
– De som sitter vid makten tror mer på en auktoritär stat än på demokrati, annars skulle de inte begränsa rösträtten. Men det har motiverat många svarta väljare att aktivera sig. Det blir intressant att se om det blir ett högt valdeltagande, säger Stevenson.
Dana Vandiver på SPLC anser att det finns skäl att frukta för demokratins framtid i USA.
– Det känns som att USA befinner sig på ett snabbspår mot fascismen. Det ser vi genom rösträttsfrågan, alla attacker mot medierna och ICE-poliser som kidnappar folk på gatan. Men också genom åtalet mot oss.
Fakta:SPLC
Southern Poverty Law Center (SPLC) är en ideell människorättsorganisation som grundades 1971 med högkvarter i Montgomery, Alabama.
SPLC ägnar sig åt:
● Övervakning av hatgrupper. Man publicerar varje år listor över antidemokratiska extremiströrelser, nynazister, Ku Klux Klan, vit makt-grupper, paramilitära miliser i USA.
● Rättsliga processer mot vit makt-organisationer, bland annat för att utverka skadestånd för offren för hatbrott.
● Utbildning för tolerans och mångfald i skolor och rättshjälp till ekonomiskt utsatta, invandrare, och fängslade i de amerikanska sydstaterna.
SPLC har utsatts för allvarliga hot, och 1983 utsattes kontoret i Montgomery för ett brandbombsattentat utfört av medlemmar i Ku Klux Klan.