Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Ett passagerarflygplan eskorterades av stridsflyg till flygbasen Évreux i Normandie efter ett bombhot. En normal vecka hade nyheten varit exceptionell. Men den senaste veckan har inte varit normal. Mer än tjugo flygplan utsattes under bara ett par dagar för hot av samma karaktär.
Ett axplock av andra incidenter under samma tidsspann: Mat för miljoner kronor behövde slängas efter att frysar hackades i europeiska matbutiker. Kylar med donerat blod drabbades av en liknande attack. Polens premiärminister Donald Tusk meddelade att ett provokationsförsök vid gränsen till Ryssland som krävde ”full mobilisering” avvärjts. Säpo varnade för att sabotagehotet mot Sverige ökar. Övergångsregeringen förlängde gränskontrollerna på grund av försämring av säkerhetsläget.
Proryska hackare har tagit på sig frysattackerna, men mycket mer än så vet vi inte i dagsläget – en del fall kan mycket väl handla om en 15-åring som agerar ensam framför datorskärmen. Däremot vet vi att Ryssland under det senaste året kraftigt har skruvat upp sina hybridattacker mot Europa. I augusti fann man en drönare med sprängladdning nära ett ukrainskt fraktflyg i Leipzig. Tyskland har pekat ut Ryssland som ansvarigt. I andra fall, ofta vid digitala attacker, är avsändare och syfte mer otydligt.
Att skapa en känsla av osäkerhet är ett mål i sig för Kreml.
Att skapa en känsla av osäkerhet är ett mål i sig för Kreml. Dels agerar man gärna med trovärdig förnekbarhet. Taktiken gör det svårare för de attackerade att agera snabbt och resolut (särskilt förödande vid läget med de ”gröna män” som plötsligt dök upp på Krim 2014 och föranledde den ryska ockupationen). Det leder också till en allmän otrygghet. När ingen kan hållas ansvarig kan vem som helst vara skyldig.
Ett övergripande ryskt mål är att minska incitamenten att hjälpa Ukrainas försvar, ett annat att försvaga Europa genom att så split mellan allierade.
Vi såg hur det kan ske när tiotusentals migranter tog sig över till Spaniens nordafrikanska exklav Ceuta i somras. Då gick flera politiker snabbt till attack mot Spaniens socialdemokratiska regering. Italiens Georgia Meloni och SD:s Jimmie Åkesson krävde att Spanien skulle uteslutas ur Schengensamarbetet (som Ceuta inte ens är en del av), Danmarks Mette Frederiksen öppnade upp för att begränsa den fria rörligheten. De moderata ministrarna Ulf Kristersson och Johan Forssell passade på att varna för att ”migrationskrisen” skulle kunna uppstå i Sverige med om oppositionen skulle vinna valet.
De fick pudla när det visade sig att Spanien hanterade tillströmningen väl, och att de flesta återvände till Marocko snabbt. Europol registrerade över 2 000 falska artiklar och 6 000 falska meddelanden om Ceuta från ryska aktörer under samma dagar. Högerpolitiker i Europa hade gått rakt i fällan och spelat med i Rysslands försök att slå en kil i den europeiska solidariteten.
I det här allvarliga läget måste politiker lyckas hålla huvudet kallt.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Muslimen från Michigan 1 – Donald Trump 0
DN:s ledarredaktion: Ibland har medborgarna faktiskt för mycket att säga till om