Polisens nationella operativa avdelning, Noa, leder arbetet med att identifiera barn som utsatts för dokumenterat sexualbrott. De undersöker beslagtaget material i form av chattar, bilder och klipp. Noa samarbetar med VID-specialister, victim identification, från landets alla län och experter inom bland annat bild- och ljudforensik.
– Vi kan med hjälp av it-forensiker förbättra ljudet i filmerna, plocka bort delar av ljudet eller förbättra bildkvaliteten i vissa delar, bland annat. Vi har också hjälp av it-avdelningen som exempelvis kan göra utökade slagningar i folkbokföringsregistret, berättar insatsledare Christer Andersson på Isöb Noa, Internetrelaterade sexuella övergrepp på barn.
Det beslagtagna materialet kommer från polisen på regional nivå, som förblivit oidentifierat efter att en utredning färdigställts eller lagts ned.
I första hand arbetar de med att försöka identifiera svenskt material, internationellt innehåll skickas till Interpol.
– Är det en video så kan man lyssna efter om någon pratar svenska. Annars får man titta på detaljer i bild eller film, om det finns någonting som tyder på att barnet är svenskt, till exempel en svensk miljö eller kontext. Men det är jättesvårt att avgöra, oftast, berättar Christer Andersson.
Innehållet de analyserar kan vara allt ifrån några veckor upp till flera år gammalt.
– Så fort vi identifierar ett barn, som var ett barn i bildmaterialet, upprättar vi en ny anmälan som går ut till regionen. Sen är det lite olika: antingen blir det en brottsutredning eller bara en orosanmälan till socialtjänsten, då det kanske inte är ett brott.
Är den identifierade personen i dag vuxen kontaktas denne för att informeras om att materialet påträffats på nätet. Åldrarna på offren i materialet är allt upp till 18 år.
– Sen är det ganska mycket egenproducerat material vi ser nu. Av barn i åldrarna åtta till tio år och uppåt som tar nakenbilder på sig själva och skickar det till andra, i tron att det är någon vän eller så vidare.
Huruvida det går att se ett mönster i vilka gärningsmän som är framträdande i materialet är inte helt lätt.
– Det kan vara vem som helst, det ser jätteolika ut. Det kan vara en närstående, någon som jobbar med barn, någon som sitter och groomar barn på nätet och som söker kontakt med hundratals barn i veckan.
Sammantaget identifierades 56 barn under den femte insatsveckan. Det är den mest framgångsrika veckan, sett till antalet identifierade barn, sedan insatsen startades år 2024. Totalt har 234 svenska barn identifierats. Samtidigt framhåller Christer Andersson att mycket arbete kvarstår.
– Det är ju ofantligt mycket oidentifierat material kvar tyvärr. Det här är bara toppen av ett isberg skulle jag säga.
Andersson lyfter en utökning av den svenska metoden. Han ser gärna att den svenska polisen ska få möjlighet att bildsöka i det interna id- och passregistret i sitt arbete, liknande den metoden som används i Norge.
– Får vi använda den metoden så hade det varit så mycket enklare och snabbare. Vi får liksom famla i mörkret och försöka hitta andra ledtrådar som leder fram till rätt person.