Direktivet om att stoppa lussebullsbaket kom redan i fjol men har fått uppmärksamhet nu, genom att det informerades om saken på nytt under ett föräldramöte, skriver GP.
– Vi har haft dialog med pedagogerna, men förhållningssättet togs beslut om innan jag kom hit, säger Nathalie Milkovic, t f rektor sedan några veckor på en av de berörda förskolorna.
Beslutet gäller förskolorna i Karl Johansområdet i Majorna. Det säger Lotta Lundqvist, verksamhetschef område Centrum vid förskoleförvaltningen.
– Det är ett team i området som har valt detta utifrån den allmänna rekommendationen för maten som vi har, ett förhållningssätt att vi inte tillsätter socker. Då är det viktigt att föra samma linje här, bedömde teamet.
Lotta Lundqvist säger att det inte betyder att man inte får baka alls.
– Men inte med rena sockret. Det är också ett sätt att jobba med vårdnadshavare, då kan de själva avgöra hur mycket socker barnet ska ha. Det är heller inte så att förskolorna i det här området ska kallas sockerfria. Vi har puffar till frukost och så vidare.
Förskoleledningen i stadsdelen nämner andra sätt att uppmärksamma lucia på, som att baka sådant som inte är sött, som saltdeg eller playdoh med juliga kryddor.
I Livsmedelsverkets rekommendationer skriver myndigheten:
”Förskolan bör inte servera sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor. (…) Högtider och barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan att det bjuds på sötsaker.”
När det kommer till just högtider har det nyss fattats ett beslut av Göteborgs stads politiker att exempelvis luciafirandet ska lyftas. I den budget för 2027 som det rödgröna styret, S, V och MP, lagt och som klubbades så sent som på torsdagen, skriver partierna:
”Förskolenämnden får i uppdrag att höja kvaliteten på gemensamma högtidsfiranden i förskolan, exempelvis midsommar och lucia”.
– I beslutet ingår att vi öronmärker fem miljoner för att främja klassiskt luciafirande i våra förskolor, säger Blerta Hoti Singh (S), kommunalråd med ansvar för förskolan.
Hon säger att hon reagerade på beskedet om stoppade lussebullsbak.
– I den frågan har vi ingen policy för hela staden. Men jag ser det här som ett bra tillfälle att få fram vad jag själv tycker. Det är bra att använda förskolan för att öka sammanhållningen mer allmänt.
Blerta Hoti Singh säger att hon läst vad Livsmedelsverket skriver.
– Det är just rekommendationer där de också nämner att sånt som ketchup och sylt kan vara okej, och det står alltså ”bör”, inte ”ska”. I förskolenämnden har vi heller inga ambitioner att införa centrala riktlinjer i den här frågan.
Vad tänkte du när du hörde om bakstoppet?
– Men vad tråkigt, tänkte jag. Och om man inte kan få äta lussebullar kanske det, med pengar som vi nu anslår, kan bli möjligt att lyssna på en luciakör i Domkyrkan eller köpa in mer julpynt.
Det viktiga är att traditionerna hålls vid liv, anser kommunalrådet:
– Kanske man köpa in sockerfria lussebullar. Vi vill kompensera för att traditionerna inte ska bli fattigare, men vi detaljstyr inte.
Blerta Hoti Singh har tidigare berättat i DN om hur hon 1992 kom med sin familj till Sverige som flykting från Kosovo.
– Jag tycker att svenska traditioner har en särställning. För mig som tidigare flykting var det en enorm frihetsfråga att jag fick bli lucia i skolan när jag var tio år och hade brunt hår. Det var en slags tröskel för att känna mig som en del av samhällsgemenskapen.
Bakar du lussebullar?
– Absolut och pepparkaksgubbar! Jag är mån om att föra det arvet vidare. Men jag firar ramadan också.
– Oavsett bakgrund tror jag det är viktigt just för samhällsgemenskapen. Läroplanen för förskolan säger för övrigt också att svenskt kulturarv ska främjas, det förpliktigar också.