AI-boomen har hamnat i centrum på FN:s klimatmöte i Turkiet. Ny forskning som presenteras på måndagen visar att de största datacenterföretagen, så kallade hyperscalers, i USA till stor del drivs på fossilgas och kolkraft – med massiva utsläpp av växthusgaser som följd.
Sammanlagt orsakade drygt 400 amerikanska datahallar utsläpp motsvarande hälften av Sveriges samlade utsläpp under ett år, enligt studien som presenteras i tidskriften Nature Sustainability.
Och beräkningen är sannolikt i underkant, poängterar forskarna, eftersom den endast sträckte sig fram till våren 2025 och många fler datahallar har byggts sedan dess.
– Det betyder att elanvändningen och klimatavtrycket redan kan vara betydligt större nu 2026, säger Gianluca Guidi, forskare vid Harvard T.H. Chan School of Public Health och studiens huvudförfattare.
Studien är den senaste i en rad larmrapporter om att AI-boomen också leder till en utsläppsboom. Enligt den internationella energiorganet IEA väntas datacenter i USA främst drivas med fossilgas framöver. Flera så kallade hyperscalers har rentav valt att investera i egna fossilgaskraftverk som byggs intill serverhallarna eftersom det tar för lång tid att få tillgång till el via elnätet.
Även i Kina sker en snabb utbyggnad av datacenter, men där väntas de i stället främst drivas med kolkraft, enligt IEA:s scenarier.
Den oroväckande utvecklingen fick på måndagen chefen för FN:s klimatkonvention, Simon Stiell, att varna för att AI-bolagen riskerar att sabotera världens klimatarbete.
– AI- och den bredare techindustrin måste ta itu med sitt växande energi- och utsläppsavtryck, sade han vid ett särskilt AI-möte på klimatmötet i Turkiet.
Förespråkarna för AI menar att utvecklingen kan gynna klimatomställningen eftersom tekniken kan hjälpa till att hitta lösningar för att få ner utsläppen. Bland andra USA:s energiminister Chris Wright har sagt att världen inte behöver oroa sig så mycket för klimatförändringar eftersom AI kommer att ha tagit fram teknik för fusionskraft inom fem år.
Men att vänta på att AI eventuellt kan skapa framtida klimatlösningar räcker inte, poängterade Simon Stiell.
– Löften om framtida utsläppsbesparingar kan inte ursäkta stigande föroreningar nu, med ännu värre klimatkatastrofer som effekt, sade han – och riktade sig sedan direkt till AI-bolagen:
– Vd:ar och styrelser måste ta ett större ansvar och anpassa affärs- och investeringsplaner efter de globalt överenskomna klimatmålen.
Tidigare i år riktade FN:s generalsekreterare António Guterres en uppmaning till AI-bolagen att offentliggöra sin miljöpåverkan och att driva alla datahallar med förnybar energi senast år 2030. Värdlandet för klimatmötet COP31, Turkiet, vill nu driva på processen ytterligare genom ett frivilligt internationellt åtagande kallat ”Antalya Artificial Intelligence Pledge” som riktar sig till bland andra AI-bolagen. Hittills har dock endast ett fåtal länder skrivit under, enligt medieuppgifter – och varken EU, USA eller Kina hör till dem.
Samtidigt går nu klimatmötet in i slutstriden, när världens miljöministrar anländer för att ta förhandlingarna i mål. På fredag ska mötet avslutas, enligt planen.
Flera avgörande frågor är fortfarande olösta, bland annat värdlandet Turkiets arbete för ett åtagande om att uppnå 35 procents elektrifiering till 2035. Det är en omstridd målsättning – att elektrifiera samhällen har stora effektivitetsvinster eftersom det sänker den totala energianvändningen, men kritiker menar att löftet riskerar att bli en trojansk häst för kol- och fossilgaskraft eftersom det inte innehåller skrivningar om ren elproduktion.
Samtidigt pågår fortfarande intensiva förhandlingar på flera andra områden – bland annat om en eventuell förlängning av det som kallas ”mitigation work program” som löper ut i år. Det är det enda formella forum som klimatförhandlingarna har för att diskutera utsläppsminskningar.
– Det är ett absurt läge. Världens länder har enats om att utsläppen måste minska snabbt, men kan inte ens enas om hur de ska samarbeta för att få det att hända. Risken är nu att vi snart står utan ett fungerande forum för att diskutera en så central fråga som utsläppsminskningar. Det vore ett allvarligt bakslag, säger Anja Ipp, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

