Trump ville att mellanårsvalet skulle ses som en folkomröstning om honom själv. Så blev det – och väljarnas dom blev ett tydligt nej.
Detta är nu ett problem för många ledare inom techindustrin, som redan före Trumps andra tillträde i januari 2025 valde att satsa allt på att ställa sig in hos den nygamle presidenten.
Elon Musk stack ut, inte bara med kampanjbidrag på motsvarande 2,5 miljarder kronor. Utan också för att han entusiastiskt deltog på många valmöten med Trump, iklädd en ”Dark Maga”-keps.
Men även många andra företag och vd:ar i Silicon Valley bidrog med stora belopp.
När valet var klart valde de flesta techjättar att bidra till presidentens installation. Bland andra Meta, Amazon, Google, Microsoft och Nvidia. Apples Tim Cook och Open AI:s Sam Altman skänkte personligen vardera en miljon dollar.
Vid Trumps installation satt de sedan leende i rad: Musk, Cook, Altman, Metas Mark Zuckerberg, Googles Sundar Pichai och flera andra.
Nick Clegg, en före detta brittisk minister och tidigare högt uppsatt inom Meta, förklarar techjättarnas agerande då som ”fomo”, rädsla att hamna utanför. När Musk så tydligt hade satsat allt på Trump vågade ingen agera annorlunda.
Det fanns också en uppfattning – troligen felaktig – att trumpismen var här för att stanna och att det var dags att hoppa på tåget.
Men nu, efter Demokraternas succé i mellanårsvalet, ångrar sig många av företagsledarna.
I en öppenhjärtig videointervju med New York Times säger Elon Musk bland annat att han känner sig ”ganska dum” som satsade hundratals miljoner dollar på republikanska kandidater i mellanårsvalet.
Han vill plötsligt framställa sig som politiskt moderat och hävdar att han ”inte vet vad Maga är”. Men han tillägger:
– Jag är inte Maga. Inte om det innebär en sorts blind trohet till det republikanska partiets politik, det har jag inte.
Musk nämner inte att han personligen ligger bakom en stor del av Trumps mest kontroversiella politik, som nedläggningen av biståndsorganet USAID och att stämpla Sydafrika för ”folkmord” på sina vita medborgare.
Till och med Peter Thiel, miljardären och riskkapitalisten som ofta beskrivs som en reaktionär antidemokrat, tog sin hand från Trump i en intervju redan i september där han kallade administrationen ”inkompetent”.
– Det är mycket jag hade fel om. Det blev galnare än jag hade föreställt mig, farligare än jag hade tänkt mig.
Även Amazonchefen Jeff Bezos förefaller ha kommit på andra tankar efter valet. I en intervju häromdagen betonade han att han har haft en bra relation till alla presidenter sedan George W Bush. Och särskilt med Barack Obama, som han då och då ringer upp för att be om råd.
Kanske mest extrem i sitt avståndstagande från Trump är Alex Karp, chef för techbolaget Palantir. Hans företag står för mycket av den teknologi migrationspolisen ICE använder i sina räder mot invandrare runt om i USA, liksom AI-system som hjälper USA:s militär planera drönarattacker.
Karp säger nu till Politico att han ”har varit demokrat hela mitt liv”. Han nämner inte att han 2024 skänkte en miljon dollar till Trump-kommittén Maga Inc.
Företagsledare tenderar ofta att se politiken ur en ekonomisk synvinkel – och satsa på de kandidater som gynnar deras vinst. Men de är också ofta politiskt naiva och okunniga, påpekar Nick Clegg, den tidigare Metatoppen.
Nu riskerar deras naiva satsningar på Trump att slå tillbaka mot dem själva, i form av korruptionsutredningar som den demokratiska kongressmajoriteten väntas inleda efter nyår. Deras politiska kovändning i sista stund kommer knappast att rädda dem då.
Läs mer:
Ingmar Nevéus: Nu orkar inte ens Trump ifrågasätta Demokraternas historiska seger
Jon Ossoff ger Obama-vibbar – men ställer han upp?
Tio namn att hålla koll på inför presidentvalet 2028

