Skallbenet blottas när huden viks undan. Ovanför kvinnan på operationsbordet står Johan Widerström med två kollegor. Trycket måste lättas innan hjärnvävnaden skadas. Ett neurokirurgiskt ingrepp, inte Johan Widerströms specialitet som ortoped.
Borrens omisskännliga surrande ljuder genom salen. Ingreppet lyckas.
Det är en övning på en kurs i krigskirurgi. Skadan är inte på riktigt. Men kvinnan är det. Hon är död och har donerat sin kropp för detta ändamål.
– Risken om man inte gör det här ingreppet är att patienten dör. Det är extremt viktigt med den här typen av kurser. Alternativet är att göra det första gången i verkligheten, det är tryggt att ha gjort det innan, säger Johan Widerström.
Kursen är fullsatt.
15 vårdanställda – allt ifrån kirurger till sjuksköterskor – från både Sverige och Finland har samlats.
Kursen arrangeras fristående av kirurgen Mikael Öman och narkosläkaren Henrik Lund, men har stöd från både Umeå universitet och Socialstyrelsen. Målet är att beredskapen i Sverige ska ha höjts i samma ögonblick som deltagarna har examinerats.
Deltagarna får bland annat öva på öppenkirurgi i stället för titthålsoperationer och framför allt – hur man prioriterar vilka som ska få vård. Samt bredda kompetensen hos deltagarna, eftersom man inte vet vilken vårdpersonal man kommer att ha tillgång till i en krigssituation.
– Vi har sagt att vi vill utbilda ortopeder till dugliga kirurger, kirurger till brukbara ortopeder och bägge ska vara usla neurokirurger, säger Mikael Öman skämtsamt.
Fakta.Det här är totalförsvaret
● Sveriges försvar består av militärt och civilt försvar. Tillsammans bildar det totalförsvaret, som är all verksamhet i hela samhället som ska förbereda Sverige för krig.
● Det militära försvaret består av Försvarsmakten med armén, marinen och flygvapnet.
● Civilt försvar är det som statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, trossamfund, enskilda individer samt förenings- och kulturliv gör för att förbereda Sverige för krig.
● Totalförsvarsplikt gäller för svenska medborgare och andra stadigvarande bosatta i Sverige från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år.
Källa: Myndigheten för civilt försvar
Att den stora skadegöraren i krig inte är skjutskador från gevär – utan är artilleriets sprängkraft – har västvärlden känt till sedan infanteritaktik från 1800-talet mötte 1900-talets vapentekniska utveckling på första världskrigets slagfält.
112 år av teknisk utveckling har inte förändrat den sanningen.
Tvärtom.
Det är länge sedan militärens förmåga att slå bortom frontlinjen var begränsad till artilleriet.
Något vi ser konsekvenserna av i Ukraina där sjukvårdens röda kors är en måltavla.
Sverige bygger beredskap mot samma fiende.
Det väcker frågan: Vad måste sjukvården kunna hantera om kriget når Sverige?
– Ett Estonia eller Utøya i skador i Sverige varje dag på olika platser över lång tid, säger Peter Galos, narkosläkare, reservofficer och instruktör på kursen.
DN har tidigare skrivit om Riksrevisionens kritik mot att den militära sjukvården är eftersatt.
Men ett arbete om att bygga regionernas beredskap är i startgroparna.
I mitten av 2024 fick Socialstyrelsen ett uppdrag från regeringen att stödja regionernas förmåga att öka vårdkapaciteten vid kris – och ytterst krig. Bara ett fåtal regioner uppgav att man klarade av det för ett stort skadeläge. Under hösten startade Socialstyrelsen ett arbete med beredskapssjukhus i norra Sverige.
På plats är även Gustav Göthberg (M) som sitter i riksdagens försvarsutskott och berömmer kursen som fantastisk.
– Man blir påmind varje gång hur mycket kapitalförstöring vi ägnat oss åt i det här landet gällande försvarspolitiken.
På 80-talet hade Sverige beredskap för att skapa 125 000 akuta vårdplatser på fem dygn.
Den andra delen i kursen handlar därför om sjukvårdens logistik. Hur man planerar nya och alternativa platser för sjukvård om ett sjukhus bombas.
Olga Carlquist och Tobias Hult lutar sig över laptoppen. Båda arbetar i Region Jämtland-Härjedalen.
– Jag är här i dubbla roller, både som operationssjuksköterska och för att arbeta med beredskapsfrågan. Vad ska stå i planerna? Vad ska vi göra på regional nivå? Vad är det vi behöver öva på? säger Olga Carlquist, som är beredskapsstrateg.
I övningen har de hittat en skola i en tätort sydost om Östersund där de kan öppna operationsplatser. Platsen är väl vald.
– Den ligger väldigt logistiskt tilltalande eftersom vi har E45 som kommer söderifrån, E14 som går öst-väst, det finns också ett antal vägar som slingrar sig norrut härifrån till Östersund om E14 inte går att använda. Vi har också både Inlandsbanan och vanliga tågbanan som går mot kusten till Norge, säger Tobias Hult, narkosläkare.
De har också hittat en förskola där de kan placera sina familjer. En idrottsplan som kan bli en gravplats och ett flygfält som kan användas för logistik.
Tobias Hult släpper övningen en kort stund och byter till det stora perspektivet.
– Det är viktigt att det här kommer upp. Vi måste bygga en beredskap, annars är vi rökta. Vårdpersonalen tror jag kommer att klara omställningen, men de måste få förutsättningarna. Det jag är mest orolig för är att vi inte längre har en struktur i stort i landet.
Fakta.Utgångspunkter för Totalförsvaret
● Inför planeringen av Totalförsvaret under perioden 2025-2030 har Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar tagit fram utgångspunkter som beskriver tänkbara delar av en militär konflikt.
Dessa är:
● Hybrida hot – Exempel på detta är cyber- och telekrigföring, sabotage eller påverkansoperationer.
● Värdlandsstöd – Sverige tillhandahåller stöd i form av exempelvis transport- och logistiktjänster samt skydd.
● Anfall mot norra Sverige – luftlandsättning av förband i norra Sverige med understöd av långräckviddiga vapen, obemannade luftfarkoster och luftstridskrafter.
● Anfall mot Gotland – Anfallet sker med kort förvarning och skyddas bland annat av fartygsstyrkor med uppgift att upprätthålla sjökontroll i delar av Östersjön. Angreppet syftar till att etablera luft- och sjöförsvarszoner på och runt Gotland.
● Fjärrangrepp – fientlig fjärrbekämpning av civil infrastruktur, militär förmåga och tätbefolkade områden som sker med konventionella långdistansvapen – främst robotar och drönare
● Förstärkning av alliansens norra flank – svenska förband förstärker Natos norra flank i Finland med markförband samt flyg- och marinstridskrafter
● Förstärkning av alliansen i Baltikum – svenska förband försvarar Natos territorium i och omkring de baltiska staterna med markförband samt flyg- och sjöstridskrafter.
Källa: Utgångspunkter för Totalförsvaret 2025-2030

