Henrik Landerholm kom till rättegångssalen klädd i mörkblå kostym och ljus slips. I ena handen bar han en brun läderportfölj.
Drygt ett år efter domen i Attunda tingsrätt skulle han återigen försvara sig mot anklagelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift. Den här gången i Svea hovrätt.
Hovrättsförhandlingarna hölls av praktiska skäl i en säkerhetssal i Stockholms tingsrätt.
På frågan om hur det kändes att återigen vara i domstol svarade han kort:
– Det är ett privilegium att få sin sak prövad.
Bakgrunden är de sekretessbelagda handlingar som Landerholm lämnade kvar på Gällöfsta kursgård utanför Stockholm i mars 2023. Handlingarna låg i ett olåst värdeskåp på hotellrummet och hittades efter hans avresa av en städerska.
När målet avgjordes i Attunda tingsrätt förra året friades Landerholm. Domstolen ansåg att uppgifterna hade röjts och att de var av sådan hemlig natur som krävs för straffansvar. Men på en avgörande punkt fick åklagarna inte gehör: tingsrätten ansåg att Landerholm hade varit oaktsam, men inte grovt oaktsam.
Det var den bedömningen som stod i centrum när målet nu prövades på nytt.
Åklagarsidan argumenterade under torsdagsförmiddagen för att Landerholms agerande måste bedömas som en helhet. Det handlar dels om hur de hemliga handlingarna förvarades på Gällöfsta, dels om hans agerande efter att han upptäckt att handlingarna var borta.
Åklagarna pekade dessutom på Landerholms ställning som nationell säkerhetsrådgivare och på att han, enligt dem, har åsidosatt säkerhetsföreskrifterna. Deras uppfattning är att omständigheterna sammantaget innebär att han varit grovt oaktsam.
– Det är grovt oaktsamt att inte hantera handlingar i enlighet med Regeringskansliets föreskrifter, sade Per Lindqvist, chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.
Försvaret argumenterade i stället för att tingsrättens friande dom ska stå fast. Försvarsadvokat Johan Eriksson hävdar att handlingarna inte ens var ”av hemlig natur”.
– Det bör påpekas att Landerholm levde under extremt stressfulla förhållanden. Landerholm gör dessutom gällande att han inte insåg – och inte heller anser nu – att handlingarna innehöll uppgifter som innebär att de vid uppenbarande för främmande makt kunde innebära men för Sveriges säkerhet, sade Johan Eriksson.
Delar av torsdagens förhandling hölls bakom stängda dörrar på grund av bland annat försvarssekretess.
Minst ett av de kvarglömda dokumenten rörde, enligt DN:s uppgifter, Sveriges strategi gentemot Turkiet under Natoprocessen och ett hemligt möte mellan Landerholm och USA:s dåvarande president Joe Bidens säkerhetsrådgivare.
Förhandlingarna i hovrätten väntas pågå i tre dagar. De avslutas på måndag i nästa vecka.
Brottsrubriceringen – vårdslöshet med hemlig uppgift – är mycket ovanlig och har prövats i domstol endast ett fåtal gånger.
Fakta.Vårdslöshet med hemlig uppgift
• Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
• Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger. Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.
• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
• Ett av de mest uppmärksammade fallen var 2017 när en tidigare generaldirektör på Transportstyrelsen fick ett strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift. Fallet gällde outsourcing av it-drift där personal utan säkerhetsprövning fick tillgång till känsliga uppgifter.
Läs fler artiklar i Landerholm-ärendet.