Äldre övervakas med kameror i hemmet – dag och natt

Kameror i taket och en högtalare i hallen med möjlighet att kommunicera direkt med kommunens larmcentral. Så ser det ut hemma hos allt fler äldre i Sverige.

Framför allt är det digital övervakning nattetid som många kommuner erbjuder. Men det som ökar mest är kameror dagtid hos äldre som bor kvar hemma.

Andra tekniska lösningar som har börjat användas mer är läkemedelsautomater. Det visar Socialstyrelsens senaste rapport om E-hälsa och välfärdsteknik där samtliga 290 kommuner i Sverige ingår.

Att använda mer digital teknik i äldreomsorgen är något svenska kommuner arbetat för under många år, berättar Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare inom välfärdsteknik och digital utveckling i Karlstad, en av de svenska kommuner där lokalpolitikerna varit tidigt ute med att utforska tekniska lösningar.

– Nu ser många i Sverige att det här är en nödvändighet för att klara framtidens välfärd. Vi behöver tekniken som ett komplement för att klara av den demografiska utmaningen med ett ökat antal äldre och färre i yrkesverksam ålder, säger hon.

Utvecklingen uppmuntras av staten. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att bidra genom att identifiera framgångsfaktorer och hinder, bland annat.

För kommunpolitikerna handlar det framför allt om att klara kompetensförsörjningen, berättar sjuksköterskan Maria Nilsson som forskat på området.

Nu arbetar hon som verksamhetschef och forskare på Nationellt kompetenscentrum för anhöriga.

Hennes studier visar att det finns krockar mellan kommunernas ambitioner med tekniken och de äldres behov.

– Att vara självständig och bo kvar hemma är den ideala bilden av äldre i dag. Men baksidan av det är en stor ensamhet och för många anhöriga en oro, säger hon.

Maria Nilsson tar kameror nattetid som exempel, som ofta säljs in med argumentet att de skapar trygghet utan att de äldre behöver bli väckta och störda.

– Det får hemtjänstpersonalen att framstå som några som kommer in och lever rövare. Om det finns behov av nattlig tillsyn kan det finnas ett värde i det mänskliga mötet, säger Maria Nilsson.

En granskning från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som redovisades tidigare i år, visar att många får vänta länge på en plats på ett särskilt boende. Trots behov och beviljade insatser.

Under förra året fick 5 221 äldre vänta mer än tre månader. En stor majoritet av dem var över 80 år. Nästan en femtedel fick vänta i minst nio månader. Vissa längre än så.

Det här är lång tid i en gammal människas liv och kan få stor påverkan på deras hälsa och livskvalitet, skriver IVO i rapporten.

Ann-Sophie Gustafsson känner igen problemet. Precis som i många andra kommuner finns inga tomma platser på Karlstads äldreboenden. När en plats blir ledig prioriteras den i kön med störst behov, berättar hon.

Kan det vara så att äldre som egentligen är i behov av en plats på ett boende får kameror för extra tillsyn under väntetiden?

– Så fungerar det säkert. Men huvudparten av dem som har en trygghetskamera i dag är personer som inte har behov av fysisk tillsyn utan enbart en ”trygghetstitt”.

Vad gör ni för att självständigheten inte ska bli ensamhet?

– Vi fokuserar på att erbjuda ett rikt och innehållsrikt utbud av aktiviteter i Karlstad kommun. I samarbete med olika föreningar och organisationer informerar vi och försöker locka våra äldre att vara tillsammans med andra.

Kommunen jobbar också för att involvera de äldre i teknikutvecklingen, berättar Ann-Sophie Gustafsson. Bland annat genom dialog med pensionärs- och handikapporganisationer.

En idé som har utvecklats vidare efter ett sådant möte är en dusch som blöter ner hela kroppen. Som du kan använda trots att du är orörlig men utan att få vattnet på huvudet.

– Där testar vi nu en prototyp som är enkel och som du ska kunna placera i din egen dusch, säger Ann-Sophie Gustafsson.

Forskaren Maria Nilsson hoppas på fler innovativa idéer. Hon saknar framför allt teknik där äldre ges bättre förutsättningar att fortsätta vara delaktiga i samhället.

– Monitorering, övervakning och trygghet. Hittills tycker jag att välfärdstekniken speglar en syn på äldre att de ska tas omhand istället för att göra det lättare för dem att fortsätta vara viktiga för sina anhöriga och delaktiga som samhällsmedborgare.