Kroppen
När kroppen utsätts för hög värme hamnar den i ett tillstånd som kallas värmestress. Kroppen klarar inte av att reglera temperaturen, vilket i sin tur påverkar hjärta, blodcirkulation och andning.
När det är varmt gör kroppen sig av med värme framför allt via huden. Genom att föra blodet till ytliga blodkärl kyls det ner. Människor är också utrustade med kylsystem – nämligen svettkörtlarna. När vatten i svettkörtlarna avdunstar uppstår en kylande effekt.
För att få ner temperaturen ytterligare minskar även musklernas grundaktivitet och blodkärlen vidgas.
De höga temperaturerna är en ansträngning för kroppen, särskilt för hjärta och blodkärl. Det kan till och med vara förenat med döden. När kroppen försöker kyla sig genom svett och vidgade blodkärl måste hjärtat jobba hårdare. Personer med hjärt- och kärlsjukdomar riskerar att drabbas av allvarliga problem som medvetslöshet, epileptiska krampanfall eller hjärtstopp.
Särskilt utsatta grupper är äldre, gravida, spädbarn samt personer med underliggande sjukdomar.
Tre tips för att kyla kroppen
• Drick vatten regelbundet och håll dig i skuggan.
• Använd hatt eller keps och svala lössittande kläder.
• Undvik fysisk ansträngning under de varmaste timmarna.
Brandrisken
Värmen ökar brandrisken, särskilt vid höga temperaturer och låg nederbörd. SMHI flaggar för att det varma och torra vädret i södra Sverige, i kombination med viss blåst, innebär att det finns risk för bränder i skog och mark. De utfärdar därför varningar på flera håll när temperaturen stiger över 25 grader.
Sommaren 2026 har EU:s klimatbevakningstjänst Copernicus varnat för en kraftfull variant av El Niño – ett väderfenomen som kan orsaka extrem värme och kraftig torka. Fenomenet uppstår när havsytan i Stilla havet blir varmare än normalt, vilket påverkar samspelet mellan hav och atmosfär. De torra förhållandena gör skog och mark mer lättantändlig.
Tre tips för att motverka bränder
• Håll koll på din kommuns hemsida, alternativt räddningstjänstens hemsida, för uppdateringar om eldförbud.
• Kasta inte fimpar eller andra glödande föremål på marken.
• Efter eldning och grillning är det viktigt att se till att elden är ordentligt släckt.
Ekonomin
Med anledning av Sveriges mycket tydliga årstider kan man göra klokt i att hålla koll på elpriserna när bostäder ska värmas upp på vinter och kylas på sommaren. Att kostnadsfritt parera inomhustemperaturen genom att stänga fönster under dygnets varmare timmar och öppna dem under de svalare är ett sätt att hålla sina energikostnader nere – om man måste vädra under dagtid är ett kortare korsdrag ett effektivt sätt.
På sommaren kan man också stänga av eller sänka elementen och tänka på att sömnforskare rekommenderar svala rum för en god nattvila. I Europas pågående extremhetta tar många hjälp av kylande luftkonditionering, men de drar mycket energi och det kan bli dyrt, inte minst när det är vindstilla som nu i Tyskland där stillastående kraftverk bidrar till de höga elpriserna.
På ett nationalekonomiskt plan har de regelbundet varmare sommarmånaderna också negativa konsekvenser. Europeiska centralbanken har varnat för effektivitetsförluster på uppemot 20 procent. I första hand beror det på att vissa branscher kan jobba färre timmar och att företagens kylkostnader ökar. ECB skriver om de allt vanligare perioderna av extremhetta att ”empirisk forskning visar att klimatförändringarna medför betydande ekonomiska skador på lång sikt”.
En undersökning på uppdrag av Allianz Trade kvantifierar bnp-förlusterna till mellan 5 och 7 procent för de värst drabbade. Under en femårsperiod fram till 2030 handlar det om över 2 300 miljarder kronor för Frankrike; 1 400 miljarder för Italien; 1 300 miljarder för Tyskland; 1 200 miljarder för Spanien; 3 400 miljarder för Japan.
Tre tips för ett svalare inomhusklimat
• Stäng ute sol och värme på dagen och öppna fönstren på natten.
• Försök att sova i ett av bostadens svalare rum och glöm inte att stänga av elementen.
• Låt inte luftkonditioneringssystemet stå igång hela dagen. Spara på elen när du inte är hemma.
Psyket
Även den psykiska hälsan förändras i sommarvärmen. Forskning visar att höga temperaturer påverkar signalsubstanser i hjärnan. Kroppen kan hamna i ett stresstillstånd och hjärnan blir överhettad. Värme kan försämra rationellt tänkande, öka impulsivitet och göra oss mer lättirriterade och aggressiva.
Sömnkvaliteten försämras, vilket leder till trötthet och ökad psykisk stress. Forskning visar även att risken för psykisk ohälsa, som depression och ångest, ökar vid värmeböljor. Effekterna kan bli allvarligare vid långvarig värme.
I en studie från 2022 gjord i Chicago, USA, kunde man konstatera att brottsligheten ökade under en värmebölja. Brott som vandalisering och stölder blev fler på grund av de höga temperaturerna.
Tre tips för den mentala hälsan i hettan
• Om du märker att ditt mående försämras, tveka inte att kontakta vården eller någon att prata med, till exempel via en stödlinje.
• Det är normalt att känna sig tröttare, mer stressad eller irriterad när det är varmt. Ha tålamod med dig själv och andra.
• Vätskebrist kan förvärra både fysisk och psykisk stress. Drick regelbundet, även om du inte känner dig törstig.
Klimatet
Vetenskapen är tydligt klar över att människans agerande har påverkat klimatet på ett alldeles för snabbt sätt för naturen att hinna anpassa sig. Växthusgasen koldioxid spelar en stor roll i sammanhanget och ligger nu på över 432 miljondelar – den högsta nivån på minst 800 000 år och närmare 40 procent högre än 1958, då mätningarna började.
Det innebär att den globala medeltemperaturen ökat med över 1,5 grader jämfört med den förindustriella baslinjen. I Sverige är den en bra bit över över 2 grader – här har nästan undantagslöst varje år varit varmare än det föregående.
Till synes små temperaturförändringar får mycket dramatiska konsekvenser för ekosystemet, ekonomin och vädret.
Läs mer här:
Europeiska hettan kommer till Sverige – kan bli 30 grader
