Sommaren 2026 var den varmaste som någonsin uppmätts i västra Europa. Extremvärme och rekordtemperaturer rapporterades redan i maj, och värmeböljorna fortsatte över hela sommaren. Augusti blev den varmaste månaden i hela världen sedan mätningarna började.
Sommaren blev också Europas dödligaste hittills det här millenniet. Under juni, juli och augusti orsakade värmen ungefär 50 000 dödsfall i Europas städer, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Nature Health. Det är betydligt fler än de tidigare hetaste somrarna 2022 och 2003, då omkring 29 000 respektive 28 000 människor dog till följd av värmen i samma områden.
– Det visar hur mycket mer extrem exponeringen var under 2026, säger Garyfallos Konstantinoudis vid Grantham Institute vid Imperial College London, en av forskarna bakom studien.
Hettan var som värst i slutet av juni. Nästan en tredjedel av dödsfallen inträffade mellan 17 juni och 1 juli, då medeltemperaturen i hela regionen var fem grader varmare än medelvärdet för åren 1991–2000.
Forskarna har också undersökt hur stor effekt klimatförändringarna har på hettan och överdödligheten. Under den heta sommaren 2003 kunde 43 procent av dödsfallen kopplas till människans påverkan på klimatet. För 2026 har andelen ökat till 65 procent.
– Dödligheten har drivits upp avsevärt av uppvärmning orsakad av människan, främst på grund av förbränning av fossila bränslen. Omkring två tredjedelar av dödsfallen i hela Europa skulle alltså inte ha inträffat utan den extra uppvärmningen som kommer från mänskliga aktiviteter, säger Claire Barnes vid centret för miljöpolitik på Imperial Collage London.
Ungefär hälften av de döda var äldre än 84, enligt studien.
– Men den värmerelaterade dödligheten drabbade inte bara den äldre befolkningen. Även bland yngre vuxna, i åldern 20 till 44 år, uppskattar vi att det förekom fler än 800 dödsfall över det förväntade antalet, säger Garyfallos Konstantinoudis.
Hettan utsätter kroppen för stress.
– De flesta människor kompenserar för värme genom att öka blodflödet till huden och svettas, men mekanismerna kräver energi och har begränsningar, säger Andrew Hartle, professor vid Imperial College London och överläkare i intensivvård vid Imperial College Healthcare NHS Trust.
Människor drabbas av vätskebrist, och påfrestningarna ökar på framför allt hjärt-kärlsystemet och njurarna. De som redan lider av andra sjukdomar är extra känsliga.
– Till slut sviktar kroppens förmåga att reglera temperaturen, och kroppstemperaturen kan börja stiga, säger Andrew Hartle.
Forskarna har undersökt 854 stadsområden i alla EU:s medlemsländer, Norge, Storbritannien och Schweiz.
– Den värmerelaterade dödligheten är högre i urbana områden, och därför fokuserar vi på dem. Det betyder inte att landsbygden saknar betydelse. Men vi behöver mer data för landsbygden, säger Malcolm Mistry vid London school of hygiene and tropical medicine.
Christofer Åström vid institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet, som själv forskar om hur höga temperaturer och luftföroreningar påverkar vår hälsa, tycker att forskarna har gjort ett gediget arbete.
– För enskilda länder kan det vara svårt att veta exakt hur väl det stämmer. Men modellerna är robusta, och ger en bra bild av vad som har skett i olika delar av Europa i sommar, säger han.
En möjlig svaghet är att modellerna forskarna har använt utgår från hur dödligheten har sett ut under åren 2000–2020.
– Eftersom flera temperaturrekord har slagits i Europa under de senaste åren kan människor ha blivit bättre på att anpassa sig. I sommar har ju myndigheter också gått ut med varningar på ett annat sätt än tidigare.
Hur folkhälsan påverkas beror på mer än bara hur hög temperaturen är.
– Det handlar också om hur samhället är uppbyggt, hur byggnader är gjorda, våra beteenden och vilka strukturer det finns för att ta hand om dem som är extra känsliga, säger Christofer Åström.
Även i Sverige behöver vi lära oss att hantera skadligt höga temperaturer om sommaren.
– Vi behöver söka skugga, svalka oss och dricka mycket. Många byggnader är dåligt rustade, eftersom det har hänt mycket med klimatet de senaste 50 åren. Man får skydda sig från exponering från för höga temperaturer genom att försöka vädra under dygnets svala timmar och stänga ute solen.
Samhället behöver också värna de mest sårbara.
– Vi behöver lägga extra energi på att skydda de äldre. Särskilda boenden kan behöva tillhandahålla kylda utrymmen, så att kroppen kan få vila. Annars måste kroppen hela tiden arbeta för att göra sig av med överskottsvärmen, säger Christofer Åström.
Fakta:Så gjordes analysen
Forskarna analyserade väderdata och klimatmodeller för att räkna fram hur stor effekt uppvärmningen orsakad av människan har på sommarvärmen i Europa. De jämförde sommartemperaturerna i dagens klimat med en global uppvärmning på cirka 1,4 °C, med det svalare förindustriella klimatet.
I två studier, publicerade i tidskriften Nature Health, fokuserar de på dagliga temperaturer i 854 europeiska stadsområden 1 juni–31 augusti för åren 2000–2026.
Forskarna använde publicerade forskningsresultat om sambandet mellan värme och daglig dödlighet, oavsett dödsorsak. Med hjälp av dem kunde de uppskatta antalet värmerelaterade dödsfall under sommaren, jämfört med ett hypotetiskt svalare klimat som inte har påverkats av mänsklig aktivitet.
Beräkningarna utgår från antaganden om bland annat hur många människor som exponeras för värme och hur sambandet mellan temperatur och dödlighetsrisk ser ut i olika regioner. De baseras på historiska observationer, vilket innebär att resultaten har osäkerheter. Vid tidigare värmehändelser har metoden kommit fram till uppskattningar om dödligheten som ligger i linje med de siffror nationella hälsomyndigheter tagit fram baserade på registrerad överdödlighet.
Källa: Grantham Institute, Imperial College London
Läs mer:
FN-rapport varnar: Världen på väg mot 2,8 graders uppvärmning
Ny rapport: Augusti varmaste månaden som någonsin uppmätts på jorden