Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
I veckan kom ett beslut som har väckt känslor: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) sade nej till att subventionera viktminskningsläkemedlet Wegovy. Patienterna får med andra ord fortsätta att betala fullt pris för sin medicin.
Bakom beslutet döljer sig en ekonomisk verklighet som de flesta av oss sällan reflekterar över.
Varje gång man hämtar ut ett receptbelagt läkemedel betalar man oftast bara en del av priset. Resten täcks av högkostnadsskyddet, som finansieras av regionerna med skattepengar och statliga bidrag. För 2025 uppgick den totala budgeten för receptläkemedel i landet till 47,5 miljarder kronor.
Det är här aptitdämpande Wegovy blir en svår ekvation. Läkemedlet är effektivt, det ger i genomsnitt 15 procents viktnedgång, men det är dyrt. En månads behandling med högsta dos kostar i dag omkring 2 700 kronor.
Ungefär 1,6 miljoner svenskar har fetma (BMI 30 och uppåt) och skulle kunna vara aktuella för läkemedlet. Om alla fick Wegovy inom läkemedelsförmånen skulle notan bli hisnande 55 miljarder kronor, det vill säga större än hela Sveriges totala budget för receptläkemedel.
Det kan ställas i proportion mot andra utgifter för staten. Enligt Dagens Industri motsvarar det till exempel de statliga anslagen till både polisen, Säpo, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten förra året.
Men nu är det ingen som tror att så många skulle få tillgång till läkemedlet. Företaget Novo Nordisk, som tillverkar Wegovy, ansökte dessutom bara om subvention för tre patientgrupper med BMI 35 och uppåt. Det motsvarar 450 000 svenskar, och skulle enligt TLV kosta cirka 15 miljarder per år.
Läkare har dock fri förskrivningsrätt, och kan skriva ut Wegovy till patienter med lägre BMI om de bedömer att det är bäst för patienten.
Nu kommer vi till det huvudsakliga skälet till att TLV säger nej. Myndigheten befarar att Wegovy skulle skrivas ut till långt fler än de avgränsade grupperna, och att kostnaderna då blir svåra att kontrollera. Det kallas subventionsglidning. Enligt TLV kan kostnaden i värsta tänkbara scenario hamna någonstans mellan 15 och 55 miljarder kronor per år.
Det har i sin tur väckt irritation i läkarkåren, som upplever att deras professionalitet och omdöme misstänkliggörs.
”Läkare får skriva ut många typer av läkemedel, även mycket kostsamma och narkotikaklassade preparat, men här sätter man stopp med hänvisning till att vi inte skulle kunna hålla oss till indikationen”, har obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros sagt i en intervju.
Regionernas läkemedelsbudget ska räcka till alla. TLV:s poäng är att ett läkemedel som Wegovy kan tränga undan andra behandlingar – även livsnödvändiga mediciner vid exempelvis cancer eller sällsynta sjukdomar.
Samtidigt är samhällets kostnader för personer med övervikt och obesitas (fetma) redan i dag hela 125 miljarder kronor per år.
TLV ser tre möjliga vägar för att i framtiden kunna säga ja till Wegovy och andra fetmaläkemedel: särskilda arbetsplatskoder som skulle begränsa förskrivningsrätten till vissa kliniker, ett nationellt register som ger säkrare uppföljning samt ett krav (som i Norge) på att läkare måste ansöka om individuell subvention för varje patient.
Wegovy-beslutet tvingar oss att ställa frågan: Vem ska få tillgång till nya, dyra läkemedel när notan i slutändan är gemensam? Och medan vi diskuterar principer och prioriteringar fortsätter obesitasvården att vara ojämlik. Den som har råd kan betala ur egen ficka. Den som inte har det blir utan.
Fakta.Så såg ansökan ut
TLV utreder och beslutar om ett nytt receptbelagt läkemedel ska ingå i förmånssystemet. Det danska företaget Novo Nordisk, som tillverkar Wegovy, har ansökt om subvention för tre patientgrupper; vuxna med minst BMI 35 och tre viktrelaterade samsjukligheter, eller BMI 40 och minst två viktrelaterade samsjukligheter samt ungdomar 12–18 år med BMI 35 och uppåt. TLV avslog dock företagets ansökan.
Källa: TLV
Läs mer:
Så mycket ökar vikten när man slutar med fetmaläkemedel
Få utnyttjar ersättning för fetmaläkemedel
Det avgör vilket diet du ska välja – DN granskar viktmetoderna
