Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
”Ingen tvingade kanslern att på en träff med skolbarn (!) göra anmärkningar om Irankriget som kan hetsa upp Trump”, skriver Frankfurter Allgemeine syrligt.
Irritationen över Friedrich Merzs oförmåga att behärska sig är tydlig. Men var det verkligen hans fel att Trump nu kallar hem 5 000 soldater från Tyskland?
Att USA inte längre vill satsa på europeisk säkerhet har man vetat länge. En mindre frispråkig förbundskansler hade kanske kunnat få amerikanerna att skynda litet långsammare – men Trump är kroniskt oförutsägbar.
Smicker och följsamhet hade Merz dessutom redan försökt med. Till den grad att han lät bli att försvara sin Natoallierade Spanien då Trump rackade ner på landet. I början av Irankriget vidhöll också Merz att USA som Europas allierade förtjänade stöd.
Resultat? Inga alls.
Dessutom förblir grundproblemet detsamma. Tyskland borde göra något åt sitt eget försvar, och det snabbt.
Frågan är: Hur snabbt kan Tyskland rusta och reformera sitt försvar?
Själva rustandet är egentligen det minsta problemet. Tyskland har en stark inhemsk försvarsindustri och resurser att köpa in vad man inte tillverkar själv.
Reformerna är däremot mycket svårare att genomföra. Tyska försvaret Bundeswehr är en av landets största arbetsgivare, med totalt 267 000 anställda (186 000 aktiva soldater och 81 000 civilanställda). En koloss som inte låter sig underkastas snabba processer.
Experterna är pessimistiska.
– Försöken att reformera Bundeswehr påminner om när Mercedes Benz försökte övergå till att tillverka elbilar – med samma personal och samma teknologi som tidigare, säger Sönke Neitzel till ARD. Han är historiker och expert på tyska armén.
Hittills har militärreformerna framför allt handlat om värnplikten. Från den 1 januari i år får alla tyska medborgare som fyllt 18 ett formulär på posten, där de ska fylla i uppgifter om bland annat sitt fysiska och psykiska tillstånd. För män är det obligatoriskt att svara, för kvinnor frivilligt. Under perioden 2026–2030 är målet att antalet värnpliktiga höjs med 3 000–5 000 soldater om året.
Förutom tillbakadragandet av soldater har USA också tagit tillbaka ett tidigare beslut att placera långdistansrobotar i Tyskland. Enligt säkerhetsexperter har den saken större betydelse än att 5 000 av totalt 36 400 amerikanska soldater lämnar landet.
– Just långdistansrobotar är mest avgörande när det gäller avskräckning. Om Ryssland skulle starta ett anfall mot Nato kan de träffa Ryssland redan innan de ryska trupperna är vid Natos gränser, säger den ryska säkerhetsexperten Christian Mölling till tv-kanalen Zdf.
Tyske förbundskanslern Friedrich Merz har inte direkt kommenterat Trumps beslut. I stället for han några dagar senare på en militärövning i Munster. Där lät han sig fotograferas åkande pansarfordonet Boxer, som tillverkas av det tyska storföretaget Rheinmetall.
Under tiden blir han hudflängd av pressen, som undrar vad han egentligen vill med sin försvarsstrategi.
– Merzs ledord är ”Inte ensam och med Europa”. Det låter bekant. Men vad vill egentligen Tyskland med det? Och vad betyder Europa? undrar Frankfurter Allgemeine.
Under Merz har ett nytt säkerhetsråd grundats. Enligt rapporter i pressen har det i praktiken knappt fått någon betydelse.
Ingen verkar riktigt förstå syftet.
Läs mer:
Anna-Lena Laurén: USA:s besked ritar om den tyska försvarsplanen i grunden
Lina Lund: Merz säger rakt ut det andra européer tänker
Anna-Lena Laurén: Friedrich Merz är nu Trumps favoriteuropé
