För tre år sedan tog permakris plats på Språkrådets lista över nyord. Det har kommit väl till pass eftersom katastroferna numer upphört att avlösa varandra och i stället börjat samexistera: de växer, överlappar, fördjupas. Ett tillstånd snarare än en serie händelser. Språket har anpassat sig därefter.
Ett ord för hotet; ett för flykten från det.
I fjolårets uppställning från Språkrådet hittades till exempel drakdrönare (eldkastande obemannad flygfarkost) jämte romantasy (den promiskuösa kulturgenren som kombinerar romantik och fantasy).
Ska man tolka världsläget utifrån 2025 års nyordslista har nödlägena fått eskapismen att eskalera till ironiskt nonsens.
– Handelskriget har seglat upp som nyare fenomen i den globala oron medan vi fortfarande ser klimatkris, hållbarhetsfrågor, krig och politiska konflikter. Verklighetsflykten uttrycks i två ord som egentligen inte betyder något: six seven och skibidi. De är hämtade ur sociala medier-kulturen och deras betydelser är i princip omöjliga att sätta fingret på, säger Linnea Hanell, nyordsredaktör på Språkrådet.
Mycket riktigt hamnar de två orden på listan med förklaringarna ”nonsensuttryck” respektive ”nonsensord”. Men man kan försöka spåra deras uppkomst.
Six seven tros ha sin bakgrund i Skrilla-låten ”Doot doot (6 7)” som används för att ljudsätta basketklipp på sociala medier. Linnea Hanell berättar att det har lett till märkliga reaktioner i klassrum där lärare ber elever slå upp sidorna sex–sju i en bok varpå alla brister ut i oväntat gapskratt.
Skibidi lär ha uppstått ur scatsång, där man improviserar med betydelselösa stavelser. 2023 fick det spridning genom animerade klipp där ett huvud dyker upp i en toalett och sjunger ”Skibidi dom dom dom yes yes”.
En alltmer svårbegriplig samtid kläs i matchande abstrakt språkdräkt. Skillnaden är att tidigare ungdoms- och internetuttryck, som ”1337”, sällan diskuterades i medier eller plockades upp i allmänspråket. Men six seven är mer allomfattande och många känner till det även om få vuxna använder det, säger Hanell. (Tidskriften The Atlantic har dock redan hunnit dödförklara uttrycket eftersom äldre generationer börjat anamma det.)
Mest av allt är det den tekniska utvecklingen – och följderna av den – som har vidgat ordförrådet. 2023 kom uttryck som generativ AI och prompta med på nyordslistan, medan 2025 bjuder på nyheter som AI-agent (programvara som självständigt utför uppgifter och fattar beslut), vibbkodning (programmering med AI som översätter naturligt språk till datorkod) och broligark (extremt rik man främst inom techindustrin som lierar sig med likasinnade män för att få politisk makt).
– AI är en teknisk utveckling som många upplever som konstruktiv om man jämför med vad som sker inom demokratiområdet eller den politiska säkerheten. Samtidigt finns en rörelse mot denna process där många tycker att det går för fort, att man inte sett över de potentiella konsekvenserna av framåtskridandet där ett fåtal techbolag får stor makt, säger Hanell.
Hon pekar även på ord som berättar om den tekniska utvecklingens mörka baksida, som hjärnröta (försvagning av den intellektuella förmågan orsakad av upprepad exponering för trivialt innehåll på sociala medier) och ragebait.
– Det fanns en tidig vision av internet där det politiska samtalet skulle demokratiseras fullt ut: alla kan delta och vi kan få direktrapporter från konflikthärdar. I stället har vi sett den offentliga dialogen förvrängas av polariserande, polemiskt innehåll som mer syftar till att skapa konflikter än att delta i debatten.
Förutom hjärnröta och ragebait syns fler uttryck som fångar det moderna, mänskliga tillståndet och olika sätt att försöka orientera sig i tillvaron. Existentiell hållbarhet handlar om människans behov av mening, trygghet och sammanhang i livet. 2023 publicerades en undersökning som visade att andelen svenskar som beskriver livet som meningslöst hade fyrdubblats på 20 år.
Hanell finner det positivt att den typen av debatt också får förekomma i det offentliga samtalet. Att man lyfter sådana värden samtidigt som vi även har mer brådskande problem.
– Vi har sett både existentiell hållbarhet och existentiell hälsa dyka upp i debatten. Folk är intresserade av att diskutera hållbarhet och vrida och vända på det. Tidigare har det handlat om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet; nu finns en fjärde aspekt av det, enligt vissa.
Vilka ord i årets lista tror du kommer att bli långlivade?
– Jag skulle gissa att drönarmur kommer finnas kvar, ett tekniskt system som hindrar obehöriga drönare från att ta sig över en gräns. Det diskuteras mycket inom EU.
Även smeknamnet på en särskild sorts dunkappa, mammakorv, ett plagg som liknar en lodrät sovsäck, har goda framtidsutsikter gissar Hanell. Den har kallats ful och själlös men Sveriges Radio sände nyligen ett inslag där man förutspådde att ”mammakorven är här för att stanna”.
– Det började som ett hånfullt uttryck, men jag hörde någon fråga i butik: ”Har ni några mammakorvar här?” Att många använder det är en förutsättning för att ordet ska finnas kvar. Det påminner om andra fyndiga, bildliga sammansättningar om omstridda fenomen, som curlingförälder från tidigt 00-tal. Ett sådant ord får sin kraft dels av att folk behöver ord för att kunna diskutera företeelsen, dels av att man skrattar till när man förstår vad ordet betyder.














