– Vatten är mer värt än guld, ropade demonstranter utanför kongressen i Buenos Aires inför omröstningen i onsdags.
Trots kritik om att lagen spär på den växande oron för smältande glaciärer valde en majoritet av lagstiftarna att säga ja. 137 röstade för, 111 emot. Beslutet innebär att gruvbolag kan exploatera områden som tidigare varit skyddade från utvinning av metaller som koppar, silver och litium i Andernas frusna zoner.
Enligt en nationell inventering finns närmare 17 000 glaciärer i Argentina, med en sammanlagd yta större än Gotland. I nästan två decennier har gruvindustrin lobbat för att försöka luckra upp lagstiftningen som skyddar ismassorna och närliggande områden, så kallade periglaciala miljöer. Men först nu har industrin fått sin vilja genom. Milei menar att reformen ska locka investeringar som den krisdrabbade ekonomin är i stort behov av.
Grannlandet Chile har haft en mer tillåtande linje för gruvdrift i Anderna, vilket bidragit till exportintäkter på över 550 miljarder kronor i fjol – omkring tio gånger mer än Argentinas. De nya reglerna öppnar nu tidigare stängda områden för exploatering. Samtidigt erbjuder regeringen generösa skatteincitament för att locka kanadensiska och australienska gruvbolag till Argentina.
Forskare framhåller att glaciärerna har en avgörande reglerande funktion. Under snörika perioder byggs vattenreserver upp, medan smältningen under sommaren förser floder och sjöar med klart och rent vatten. Kritiker varnar för att lagändringen kan störa hela ekosystemet i Patagonien och Eldslandet som är beroende av vatten från glaciärerna i Anderna.
Inför omröstningen lämnade den internationella miljöorganisationen Greenpeace över en protest med över 67 000 namnunderskrifter till kongressen. Organisationen hängde också upp en banderoll framför kongressbyggnaden med texten: ”Parlamentariker: rör inte glaciärlagen”. På en annan banderoll stod det: ”En förstörd glaciär kan inte återställas!” Greenpeace varnar för en framtida vattenbrist, ändå blev det ett rungande ja för den nya lagen.
Utanför kongressen hade tusentals personer samlats för att protestera mot beslutet, vilket resulterade i sammandrabbningar med kravallpolisen. De sju aktivister som klättrat upp på en staty för att veckla ut Greenpeaces banderoll greps senare av polisen. Oron som miljövännerna känner förstärks av att Argentinas glaciärer redan har minskat med 17 procent under det senaste decenniet, främst till följd av klimatförändringar. Med ökad gruvdrift riskerar tillbakagången att accelerera.
Lagen är årets första politiska framgång för Milei som ifrågasätter människans roll i klimatförändringarna. Han hävdar att klimatförändringar beror på naturliga variationer och tycker att klimatfrågan både är överdriven och politiserad. Tidigare har han sagt att ”miljöaktivister skulle hellre se oss svälta än att vi över huvudtaget rör något”.
Argentina är redan en stor producent av litium och landets centralbank har presenterat en rapport som visar att landet skulle kunna tredubbla sina gruvexporter till 2030 om lagen för utvinning blir mer flexibel.
Mileis regeringsparti La Libertad Avanza menar att det går att förena miljöskydd och hållbar utveckling, men den argentinska miljöaktivisten Flavia Broffoni säger till The Guardian att vetenskapen är tydlig.
– Det finns ingen möjlighet att skapa det de kallar en ”hållbar gruva” i en periglacial miljö.
Fakta.Periglacial miljö
Periglaciala miljöer finns i kalla områden nära glaciärer, där marken ofta är frusen, så kallad permafrost. Ekosystemet är känsligt och återhämtar sig inte efter angrepp. I Anderna fungerar dessa områden som viktiga vattenmagasin genom att de lagrar och gradvis släpper ifrån sig färskt smältvatten.
