Den 13 juli trädde lagen om informationsplikt, av kritiker kallad angiverilagen, i kraft. Det innebär att anställda vid sex svenska myndigheter är skyldiga att lämna uppgifter till polisen om personer som kan antas sakna rätt att vistas i Sverige. I början av augusti hade 80 personer anmälts som misstänkta för att sakna rätt att vistas i landet, visar siffror som TT har tagit del av. Merparten av anmälningarna kommer från Arbetsförmedlingen.
Trots att informationsplikten inte ska omfatta vårdpersonal anser barnmorskan Emma Gasslander att hon och andra barnmorskor hamnar i kläm.
– Om vi inte registrerar barnet hos Skatteverket efter födseln finns barnet inte officiellt. Därför måste barnet registreras när det föds i Sverige, säger hon och fortsätter:
– Kvinnorna ska kunna komma och föda sina barn i lugn och ro och känna sig trygga. Om de har rätt att vistas i Sverige eller inte är en annan fråga, men man ska inte riskera att bli utvisad i samband med att man föder barn.
När ett barn har fötts måste barnmorskor göra en födelseanmälan för att registrera barnet hos Skatteverket, dels för att fastställa att barnet finns, dels för att fastställa vem som är barnets mamma.
Skatteverket är en av de sex myndigheter som lagen omfattar, vilket innebär att myndigheten är skyldig att lämna uppgifter om mammans identitet samt tid och plats till polisen.
På så sätt tycker hon att barnmorskor indirekt blir angivare. Gasslander har arbetat inom kvinnosjukvården i 20 år och som barnmorska i åtta år. Hon är rädd att lagen kan leda till allvarliga konsekvenser. Enligt henne kommer gravida kvinnor som saknar rätt att vistas i landet inte att våga söka sig till förlossningsmottagningen.
– Vården bad om att bli undantagen från lagen, just för att människor ska kunna söka akutsjukvård utan att vara rädda för att bli utvisade. När man gjorde det undantaget insåg man kanske inte att det här kunde bli en konsekvens för barnmorskor, säger hon.
På förlossningsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Västra Götaland, där Emma Gasslander jobbar, finns en oro bland kollegorna för den etiska konflikt som det innebär i deras yrkesutövning Om en barnmorska väljer att inte registrera barnet innebär det andra konsekvenser för barnet, förklarar hon.
– Det finns en enorm risk om det finns ett oregistrerat barn. Vad som helst kan hända, barnet kan rent teoretiskt bli stulet och antingen bortadopterat eller sålt. Alltså finns det alla möjliga risker om det finns ett oregistrerat barn.
Statistik från Skatteverket visar att mellan 800 och 1 000 nyfödda barn till icke folkbokförda föräldrar har fötts de senaste åren. Det är svårt att veta exakt hur många av dessa kvinnor som är papperslösa eller hur många papperslösa som vistas i Sverige. Men i en rapport från Transkulturellt centrum som publicerades tidigare i år uppskattas att mellan 10 000 och 35 000 personer uppehåller sig här, inklusive cirka 2 000–3 000 barn.
Fakta.Myndigheter som omfattas av lagen om informationsplikt
● Skatteverket
● Försäkringskassan
● Arbetsförmedlingen
● Kronofogdemyndigheten
● Pensionsmyndigheten
● Kriminalvården