Sverige är numera ett av Europas billigaste länder att tanka i. Det märks på mackar runt om i landet – när danska, finska och norska turister och lastbilschaufförer tankar fullt vid gränserna.
Det är regeringens sänkningar av bränsleskatten, koldioxidskatten och inblandningen av biodrivmedel (reduktionsplikten) som gjort att priserna fallit. Den senaste skattesänkningen, som gäller från den första juli och och löper ut den sista november, sänkte priset på bensin och diesel med cirka tre kronor per liter.
Den så kallade grannlandstankningen är inget nytt fenomen. Den började synas redan 2024 och bedömdes då utgöra 2-4 procent av vägtrafikens totala dieselkonsumtion. Med den senaste skattesänkningen ser fenomenet ut att ta ytterligare fart, enligt Roger Sedin, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
– Det är inte så konstigt. Går det att lägga om sitt beteende för att spara pengar så gör folk det. Och allt bränsle som säljs inom Sveriges gränser ska bokföras som våra territoriella utsläpp. I slutänden bidrar det här till att det blir ännu svårare att nå klimatmålen.
Den övergripande bilden är annars att konsumtionen av både diesel och bensin har minskat i Sverige under de senaste åren. Men sedan förra året tycks minskningstakten ha stannat av, åtminstone vad gäller konsumtionen av bensin, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
– Det är vad vi har sett hittills. Sedan brukar det komma en topp i bensinförbrukningen under juli, då folk har semester. Hur stor toppen blir i år kan vi inte se förrän i september, då alla uppgifter har kommit in, säger William Sörman Olofsson, som ansvarar för analysen vid SCB.
Prisskillnaderna mellan grannländerna är stor. Danmark har hållit fast vid en högre beskattning av fossila drivmedel och är nu ett av de dyraste länderna i EU för den som tankar bensin eller diesel.
En dansk personbilsägare som fyller tanken med bensin i Sverige i stället för i Danmark kan spara ett par hundralappar. För åkerier blir det betydande belopp, säger Erik Østergaard, vd för den danska branschorganisationen Danske Vognmænd.
– Det är stora belopp. För en genomsnittlig lastbil med en tank på 600 liter diesel rör det sig om flera tusen kronors skillnad, säger han.
Danska åkerier kör inte över till Sverige enbart för att tanka, menar han – det kostar ju att köra fram och tillbaka över Öresundsbron. Däremot planerar de sin rutt efter prisskillnaden.
– Ska de till Sverige så ser de till att tanka full tank när de kommer över, och gör på samma sätt innan de kör tillbaka till Danmark igen, säger Erik Østergaard.
I Danmark hade man för något år sedan en liknande situation vid gränsen till Tyskland. Då var det billigare att tanka i Danmark, och tyska åkerier körde skytteltrafik över gränsen för att tanka.
– Problemet blev ju att vi då fick en halv miljon ton koldioxidutsläpp som kom från tyska bilar som tankade i Danmark, men som räknades på Danmarks klimaträkning. Det är ju samma sak som sker i Sverige nu.
Erik Østergaard ser två problem med situationen.
– Det skapar osäkerhet kring de olika klimatinitiativ som länderna gör. Dessutom kan det ge en skevhet i konkurrens, där det blir en fördel för åkerier baserade nära gränsen. Drivmedel är ju en stor del av driftskostnaden när man driver åkeri.
Vad hade ni velat se?
– Jag tycker att man inom EU borde se till att ha mer harmoniserade skatter och avgifter på bränsle. Då kan man undvika den här typen av oönskad snedvridning.
Fakta.Stora skillnader i bensinpris
Räknat i euro per liter:
Bensin (95):
Sverige: 1,44
Danmark: 2,46
Finland: 2,16
Malta har det lägsta bensinpriset i EU med 1,34 euro per liter. Danmark har det högsta: 2,46 euro per liter.
Källa: Europakommissionens veckostatistik (23 juli 2026).
Många instanser har varnat för att en sänkt bränsleskatt i Sverige kan få oönskade konsekvenser. Energimyndigheten och den statliga myndigheten Trafikanalys har till exempel pekat på risken för att felaktiga prissignaler till marknaden – i kombination med grannlandstankning – kan leda till en bristsituation.
Expertmyndigheterna har också lyft fram att skattesänkningen slår brett och därför blir mycket kostsam. Hade stödet riktats specifikt till de som verkligen hamnar i kläm hade det kunnat göra större nytta, menar de.
Dessutom har omställningen till eldrivna fordon bromsats, betonar Naturvårdsverkets Roger Sedin:
– Där har vi stagnerat. Andelen elbilar ökar nu fortare i alla våra grannländer, till och med Finland går ju om oss nu. Man kanske vill köpa en elbil, men de ekonomiska incitamenten har minskat och då låter man bli.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är inte oroad över att klimatomställningen försenas. I en intervju med Sydsvenskan säger hon att Sveriges utsläpp redan är bland de lägsta i hela EU och att låga priser på bensin och diesel har varit nödvändiga för att hjälpa hushåll som pressats av inflationen.
– Jag är stolt att vi har kunnat underlätta för barnfamiljerna bland annat genom att sänka skatten på bensin och diesel och genom att sänka reduktionsplikten.
Fakta.Så har regeringen sänkt bränsleskatten
Regeringen har i olika steg sänkt skatten på bensin och diesel samt minskat kraven på inblandning av biodrivmedel (reduktionsplikten).
Den senaste sänkningen ger cirka 3 kronor lägre pris vid pump. Den trädde i kraft den 1 juli och gäller till och med den 30 november.