Välfärdsbrott kostar det offentliga miljardbelopp varje år. Regeringen har gett ett uppdrag att utreda den kommunala revisionen. Men enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, finns en risk att fokus hamnar för mycket på siffror. De största bristerna finns i stället i styrning och uppföljning av verksamheterna.
En nationell kartläggning av över 100 revisionsgranskningar i kommuner och regioner under 2024 och 2025 visar att arbetet mot välfärdsbrott och otillåten påverkan behöver stärkas och bli en del av det dagliga arbetet.
Lotta Ricklander, utvecklingsledare för revision på SKR och en av de ansvariga för kartläggningen, anser att det krävs ett förändrat förhållningssätt.
– Vi har länge haft en tillitskultur, men samhällsutvecklingen visar att vi måste kontrollera och följa upp vilka företag och personer som får del av våra gemensamma resurser, säger hon.
Många kommuner har under senare år tagit fram styrdokument för att motverka välfärdsbrott, men det praktiska genomförandet behöver utvecklas.
– Det saknas ofta tydlighet kring vem som ansvarar för vad och hur organisationen ska agera när oegentligheter upptäcks.
Ett annat problem är otillåten påverkan, särskilt inom socialtjänsten men även vid exempelvis hantering av alkoholtillstånd och bygglov. Handläggare i frontlinjen utsätts för allt från olaga hot till obehagliga påtryckningar. Det kan skapa rädsla för att fatta korrekta beslut och för att polisanmäla det inträffade.
– Det är förståeligt att en enskild medarbetare drar sig för att bli indragen i en rättsprocess, säger Lotta Ricklander.
Hon betonar att detta i grunden är en arbetsmiljöfråga och att chefer måste ge utsatta medarbetare skydd och stöd.
Kartläggningen visar också behov av tydligare styrning, större utrymme för uppföljning och ett mer strukturerat arbete. En rapport från Nationellt underrättelsecentrum visar att organiserad brottslighet har etablerat sig inom samtliga välfärdsområden där privata utförare förekommer. Trots det görs sällan fördjupade efterkontroller.
– Kommuner och regioner är ofta bra på att skriva avtal, men på grund av resursbrist eller naivitet brister uppföljningen.
Även osäkerhet kring sekretessregler kan få handläggare att avstå från att dela information.
– Det finns en risk att man hellre låter bli att agera än riskerar att göra fel.
Lotta Ricklander efterlyser därför tydligare ansvarstagande från den högsta ledningen.
– Chefer måste markera att frågorna är prioriterade och tydligt visa att välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan inte accepteras.
För att stärka kommunernas arbete har Upphandlingsmyndigheten fått ett operativt regeringsuppdrag för perioden 2026 till 2028. SKR betonar samtidigt att verksamhetsrevisionen behöver uppvärderas. Siffergranskning är inte tillräcklig när kriminella aktörer tar sig in i välfärden.
– Vi granskar inte bara siffrorna, utan om kommunen får det den har beställt. Kontroll och uppföljning står inte i motsats till tillit. Tvärtom så skapar det tillit och gynnar de företag som gör rätt för sig.
Fakta:Kartläggningen i korthet
Kartläggningen: SKR har analyserat fler än 100 revisionsgranskningar i kommuner och regioner under 2024 och 2025 för att identifiera risker kopplade till välfärdsbrottslighet.
Systemhotet: Rapporten Stora brottsvinster lockar organiserad brottslighet till välfärden från maj 2026 visar att kriminella aktörer har etablerat sig inom samtliga välfärdsområden där det finns privata utförare.
Huvudfynden: Tre centrala sårbarheter lyfts fram: otillåten påverkan mot handläggare, bristande uppföljning av privata utförare samt osäkerhet kring sekretess och polisanmälningar.
Stödet 2026 till 2028: Upphandlingsmyndigheten ska ge kommunerna operativt stöd i arbetet med riskanalyser och med att utesluta oseriösa leverantörer ur inköpsprocessen.