Marknaden för byggmaterial till nybyggnationer halverades mellan 2022 och 2024, berättar Geir Thomas Fossum, vd för Beijer Byggmaterial. Hoppet om en vändning i fjol grusades, men nu pekar pilarna ändå uppåt menar han. Det låga ränteläget är den främsta drivkraften.
– Det borde byggas cirka 60 000 nya bostäder per år i Sverige enligt Boverket, en siffra som man nu reviderat till 45 000. Vi vet att det inte blev fler än 24 000 byggstarter under 2025, en siffra som kan jämföras med 63 000 under 2022.
Till skillnad från nybyggnationer har marknaden för renoveringar utvecklats positivt under 2025, inte minst tack vare att rot-avdraget höjdes tillfälligt mellan maj och december från 30 till 50 procent.
– Vi alla i branschen hade ju trott att höjningen skulle vara lite mer långsiktig efter att Elisabeth Svantesson gått ut på sociala medier och skrutit om en positiv effekt med rot-avdraget. För vi vet, baserat på mätningar, att den svenska rot-modellen är den bästa för att bidra till en konjunkturvändning.
Samtidigt som rot-avdraget sänks till 30 procent kommer såväl lättnader i bygglovsreglerna som sänkta amorteringskrav att påverka renoveringsmarknaden positivt under 2026 menar Geir Thomas Fossum.
I det nya regelverket för bygglov, som trädde i kraft den 1 december 2025, har reglerna för vad som kräver bygglov, marklov eller rivningslov omarbetats och många åtgärder som tidigare krävde lov blir nu enklare att genomföra eller blir lovfria, beroende på byggnadstyp och placering. Den största förändringen på 15 år, enligt Boverket.
Regeringen har föreslagit att det skärpta amorteringskravet för hushåll med stora lån i förhållande till inkomsten tas bort. Dessutom föreslås bolånetaket höjas från 85 till 90 procent. Om förslagen går igenom i riksdagen är målet att de nya reglerna ska börja gälla 1 april 2026.
Hur ser det ut för de olika fastighetssegmenten 2026?
– Vi tror att bostad kommer att öka i år, men från en låg nivå som sagt. Vi vet från enkäter att de flesta vill bo i småhus, men än så länge byggs det färre småhus än myndigheterna vill. För kontorsfastigheter råder det fortsatt osäkerhet till följd av hybridarbetet. Det segment som fortfarande går bäst är så kallade specialfastigheter, som exempelvis försvarsbyggnader och fängelser.
Efter tre tuffa år för nybyggnationer är det många i branschen som är oroliga för brist på kompetenta hantverkare, en brist som kan förstärkas ytterligare om det blir fred i Ukraina.
– Nu får vi för guds skull hoppas att det blir fred snart och att landet kan återuppbyggas, men när det sker kommer Ukraina säkert att absorbera mycket av både kompetens och material. Så nu måste vi lyckas attrahera unga människor till sektorn, både killar och tjejer, genom samverkan mellan branschen och politiken. Byggsektorn står ju för 12 procent av Sveriges BNP, så den är viktig.
Hur jobbar ni med den ökade efterfrågan på återvunnet material?
– Det är uppenbart något som är viktigt att få in i vår affär. Än så länge är det framför allt de större aktörerna som efterfrågar det, men vi ser absolut en ökad efterfrågan. Vi har samarbete med kommuner, som exempelvis Nacka Vatten och avfall där vi får in material från deras återvinningsstation som kan nyttjas, men vi kan också agera som en slags marknadsplats där vi hjälper till att matcha efterfrågan och utbud.
Läs mer: Husköpet blev en mardröm
