Det är bullrigt och varmt i Halmstad arena. Hundratals gymnasieelever rabblar säljpitchar om allt från senioryoga till väsksmycken och tar emot priser på UF-mässan.
18-åriga Felix Pettersson försöker sälja in något helt annat: centerpartistisk politik. För sina jämnåriga berättar han engagerat om att kapitalisera på klimatkrisen och hur kul det är att bowla med ungdomsförbundet.
I en paus kommer en vuxen man fram och hälsar. Det är kommunalrådet Victor Rundqvist (C), som Felix gjorde prao hos i åttan.
– Han startade mitt Tiktok-konto. Han var på hugget redan då, säger Victor Rundqvist.
Nu är Felix Pettersson toppnamn för Centerpartiet i Halland till både riksdag och region. Med största sannolikhet kommer han att väljas in i regionfullmäktige till hösten.
Där finns ingen ordinarie ledamot under 25 år.
– Det är ett demokratiproblem. Vi unga får ju rösta, så vi är med och fattar beslut på det sättet. Då är det klart att vi också ska vara representerade, säger Felix Pettersson.
Det är inte unikt för Halland. Unga är klart underrepresenterade i folkvalda församlingar runt om i landet, trots politiska mål om att unga ska ha inflytande i samhället.
Var tionde vuxen i Sverige är under 25 år. I kommunerna var 2,5 procent av de som valdes in 2022 i den åldern – ännu färre i region och riksdag. Även personer under 30 är underrepresenterade.
Det är något som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (Mucf) reagerar på.
– Att ha bred representation av olika åldrar i de folkvalda församlingarna är betydelsefullt för demokratin. Alldeles för få unga i dag tror att de har stor möjlighet att föra fram sina åsikter, och i förra valet sjönk deras valdeltagande, säger generaldirektör Magnus Jäderskog.
Han påpekar att nästan alla unga tycker att demokrati är viktigt, och att de flesta är intresserade av samhällsfrågor.
För Felix Pettersson väcktes politikintresset i mellanstadiet, när han tittade på debatter i Agenda om kvällarna. Han ville ha fakta snarare än ”saker som låter bra”.
Som elvaåring bestämde han sig för att gå med i Centerpartiets ungdomsförbund. Moderpartiet hade då länge styrt hans älskade Halland i en klassisk borgerlig allians.
– Jag såg mycket politisk polarisering omkring mig. I en värld som är väldigt osäker, tror jag det är viktigt med en driven, liberal och faktabaserad politik. Där har vi en roll som ett mittenparti, säger Felix Pettersson.
Längre upp på västkusten, så långt att det nästan blir Norge, blickar 20-åriga Vera Gustafsson ut över Kosterhavet.
Hon engagerade sig senare än Felix, först i gymnasiet, men har redan lyckats knipa en fjärdeplats på Moderaternas riksdagslista i sin valkrets. Kampanjandet får dock för det mesta stå tillbaka för värnplikten som stridsfordonschef.
Egentligen var det marinen som Vera Gustafsson ville in i. På sjökortet pekar hon med van och bestämd hand ut kobbar och skär.
– Ser ni den ön? Man kan ankra precis utanför och bada där på sommaren.
Uppvuxen i en företagarfamilj, beskriver Strömstadsbon att hon ”alltid har varit moderat”. För henne sammanfattas ideologin av begreppet frihet under ansvar.
– Ta värnplikten till exempel. Det är en frihet att man kan svara vad man vill när man mönstrar, men det är ens ansvar att inte ljuga och att man fullföljer sin plikt, säger Vera Gustafsson.
Under tiden som regeringsparti har Moderaterna ”fått mycket bra på plats”, tycker hon. Men tonårsutvisningarna blev fel, och när det kommer till gängkriminaliteten vill hon framöver se mer förebyggande arbete riktat mot unga, i stället för bara hårdare straff.
Och så var det klimatet, där Sverige riskerar att missa alla klimatmål enligt regeringen.
– Det är väldigt tråkigt att höra, särskilt som ung. Det är ju vår framtid, säger Vera Gustafsson, som tycker det är viktigt att satsa på kärnkraft och att uppmuntra företag till innovation.
I stort tycker unga att samma ämnen är viktiga som resten av väljarna. Men klimatet är en samhällsfråga som länge rankats högre bland unga, liksom utbildning. På senare tid har även arbetsmarknaden seglat upp.
Både Felix Pettersson och Vera Gustafsson tror att unga kan bidra med nya perspektiv till politiken. Flera av de sakfrågor som de bryr sig om berör ungas livsvillkor:
Fler praktikplatser för studenter och landsbygdsbussar som går även på kvällar och helger, tycker till exempel Felix. Att få spara en halv miljon skattefritt på ISK-konto, så att unga kan köpa bostad, och höjd dagersättning för värnpliktiga, tror Vera bland annat på.
En person som redan har en mandatperiods erfarenhet av att representera unga i riksdagen är socialdemokraten Aida Birinxhiku. Förra valet var hon den yngsta som valdes in – och en av två ledamöter under 25 år.
Hon trivs med uppdraget. Med variationen, utmaningen. Som den här dagen: Förmiddag med EU-nämnden, eftermiddag på tåg till hemstaden Falkenberg för lokalt partiarbete.
Däremellan läsa handlingar. Helst i riksdagsbiblioteket, för att komma bort från ”bubblan” som hon tycker att riksdagspolitiker lätt kan fastna i.
– Det är nästan aldrig någon annan ledamot här, säger Aida Birinxhiku (S) där hon har slagit sig ner vid hyllorna med skönlitteratur.
Frågan om vad hon kan bidra med som ung person i politiken får henne att skratta till – det är långt ifrån första gången.
Vad brukar du svara?
– Att politik är ett lagarbete, vi bidrar alla med olika perspektiv och erfarenheter.
Samtidigt ser Aida Birinxhiku att hennes röst är viktig i fråga om ungas svaga framtidstro och förtroende för politiken. Hon tror att lösningen är materiell: jobb, bostäder och skola.
Själv växte hon upp i vad hon beskriver som ett utsatt område i Falkenberg. En jämlik skola som vägen till ett rättvist samhälle blev tidigt hennes viktigaste fråga. I nian på Skogstorpsskolan gick hon med i SSU.
– Jag tror inte att alla unga vill bli influencers eller börshajar. De befinner sig i ett samhälle där man inte längre bygger något tillsammans, utan där alla ska vara sin egen lyckas smed.
Dessutom har hon åsikter om hur politiker använder sociala medier. Man når inte unga bara för att man skaffar Tiktok, och det finns en risk att typen av klipp som publiceras sker på bekostnad av det politiska hantverket.
Du tycker inte att partiledarna ska göra trendiga danser på Tiktok?
– Jo, jag tror att partiledarna behöver finnas där. Men man kan inte alltid reducera politik till korta klipp i flödet. Det är frustrerande att se att politik mer blir underhållning – klippen som blir virala är de där några tjafsar eller där det blir hätsk ton, säger Aida Birinxhiku.
Just den hårda tonen i debatterna kritiserar också Vera och Felix: Slagkraftiga oneliners går före saklighet, vilket sänker förtroendet för politiker och gör att färre vill engagera sig.
– Det skrämmer mig absolut. Att man smutskastar andras politik i stället för att prata om sin egen, säger Vera Gustafsson.
– Jag stör mig på när man avbryter och förenklar svåra frågor. Det blir hårda ord i stället för att diskutera. Det polariserar bara, säger Felix Pettersson.
Aida Birinxhiku poängterar att tonen ofta är bättre i kammaren än i tv-debatter. Men inte alltid – nyligen läxade hon upp statsminister Ulf Kristersson (M) för att hon tyckte att han haft ett hånande tonläge mot en annan socialdemokrat under en utfrågning om statsfinanserna.
”Ni socialdemokrater är ändå roliga. När ni får en talepunkt i handen, håller ni verkligen i den. Har alla fått plugga in hur det ska låta? ’Ni har tappat kontrollen’”, sa statsministern då.
– Han skrattade och imiterade henne. Det har jag inte varit med om. Jag kände behovet av att markera, så jag sa att det var oseriöst och oansvarigt, säger Aida Birinxhiku.
Även hot och hat mot politiker har blivit en allt hetare fråga, med uppmärksammade domar och partiledare som avgått. Unga folkvalda utsätts i högre utsträckning för trakasserier och hat än andra, visar undersökningar från Mucf.
Felix Pettersson fick hårda kommentarer på sociala medier om sin ålder och kompetens när han medverkade i en intervju i lokaltidningen.
För Aida Birinxhiku hör hatkommentarer till vardagen. Fördomar om hennes ålder möter hon också, men främst utanför politiken – eller från utländska politiker, som misstar henne för pressekreterare.
Här är de överens: Att medborgare får kritisera politiker är viktigt, men det går över en gräns när politiker känner sig otrygga, så att de till exempel inte vågar uttala sig i en fråga.
Allt färre unga tror att de kan påverka samhället, och många uppger dessutom att de inte vet de ska vända sig för att engagera sig politiskt, enligt Mucf. Den bilden delar Aida Birinxhiku:
– På skolbesök får jag många frågor från unga om just det: Hur blir man riksdagsledamot? Kan man läsa nån särskild kurs? Hur ansöker jag?
För henne, Vera och Felix har det varit avgörande att andra, ofta äldre personer har bjudit in dem och litat på dem.
Vera Gustafsson hade bara varit Muf-medlem i ett år när hon som 18-åring klev in i socialnämnden och blev Strömstads yngsta kommunpolitiker.
Steget till mer engagemang kom när hon deltog i ett panelsamtal för Svinesundskommittén. Applåderna haglade. Efteråt kom dåvarande riksdagspolitikern Johan Hultberg (M) fram.
– Jag fick upp ögonen för politiken. Stockholm kändes inte så långt bort, säger Vera Gustafsson.
Alla tre är dock tydliga. Att vara folkvald politiker är ett förtroende, inte en karriär. Får de förtroendet fortsätter de så länge det är kul.
Aida Birinxhiku har två råd till andra unga som vill in i politiken. Det ena är att kämpa för det man tror på och vara redo att jobba hårt. Det andra:
– Utnyttja det faktum att ni är unga för att få prata om de sakfrågor ni brinner för, säger hon.
Fakta.Sveriges ungdomspolitiska mål
För alla statliga beslut och insatser som berör personer mellan 13 och 25 år gäller att:
”Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.”
Källa: Regeringen
Felix Pettersson (C)
Ort: Halmstad
Ålder: 18, född 2008.
Gör: Andra året på naturvetenskapliga programmet. Distriktsordförande för Cuf i Halland. Femma på C:s lista till både region och riksdag för Halland, där sju respektive en person valdes in förra valet.
Bakgrund: Gick med i Cuf som 11-åring.
Viktigaste frågor: 1. Mer tillgänglig kollektivtrafik i Halland. 2. Sänka arbetsgivaravgiften. 3. Ungas inflytande.
Vera Gustafsson (M)
Ort: Strömstad
Ålder: 20, född 2005.
Gör: Värnplikt som stridsfordonschef i Skövde. Fyra på M:s riksdagslista för Västra Götaland norra, där två personer valts in de senaste valen.
Bakgrund: Gick med i Muf 2022. Blev ersättare i socialnämnden 2023, då 18 år gammal.
Viktigaste frågor: 1. Grundlagsskydda aborträtten (även i EU). 2. Kärnkraft och innovation. 3. Förebygga kriminalitet genom sociala insatser.
Aida Birinxhiku (S)
Ort: Falkenberg
Ålder: 26, född 1999.
Gör: Riksdagsledamot för S i Halland. Ledamot i EU-nämnden, arbetande ersättare i näringsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Vice ordförande för S i Halland. Nu trea på riksdagslistan.
Bakgrund: Jurist. Gick med i SSU i samband med valet 2014.
Viktigaste frågor: 1. En jämlik skola. 2. Klimatomställningen. 3. Ekonomisk trygghet och tillväxt.
Läs mer:
Färre unga röstar: ”Uppgivna till den nivån att de inte agerar”
Så vill partierna hjälpa unga till bostad, kärlek och mer pengar
