En gång beskrevs Berlin som ”fattigt, men sexigt”. Man kunde bo flott mitt i stan för en spottstyver.
Det var länge sedan. På tio år har den genomsnittliga hyran höjts med över 70 procent. Det är den snabbaste hyreshöjningen i Tyskland – och den främsta orsaken till att Berlin har blivit vänsterrörelsens huvudstad i Europa.
Vänsterpartiet Die Linke tog en historisk seger i lokal- och regionalvalet i slutet av september. Partiet blev störst med 25,7 procent.
I det övriga Tyskland har högerradikala AFD tagit valsegrar genom att kräva lägre bensinpriser och slut på stödet till Ukraina. Men i Berlin vann Die Linke genom att göra bostadsfrågan till sin huvudfråga. Partiet går så långt som att kräva ett förstatligande av de privata bostadsbolagen. Något som högstadieläraren Gunnar Bodenstein, 43, hoppas ska bli verklighet.
– För vi kan inte ha det så här, säger han.
I elva år har Gunnar, hans fru Romy och deras två barn bott i sin trivsamma trea i den populära stadsdelen Kreuzberg. Gunnar är högstadielärare, hans fru illustratör.
Nu vill ägaren till bostaden flytta in där själv. Familjen Bodenstein har nio månader på sig att hitta en ny bostad. De betalar motsvarande 13 000 kronor i månaden för sin trea. Vill de bo i en liknande lägenhet i samma kvarter får de punga ut med kanske det dubbla – om det över huvud taget går att få ett hyreskontrakt. Gunnar är pessimistisk. De treor i Kreuzberg han har varit och tittat på var dyra och i dåligt skick. Ändå var kandidaterna många.
– Klart att jag har tänkt: ”Varför köpte vi inte en bostad för 15 år sedan?” Men då fanns det tillräckligt många hyresbostäder. Nu har en massa bostäder köpts upp som investeringsobjekt.
I grunden har Berlin en starkt kontrollerad hyresmarknad. Staden har ett hyrestak som ska stoppa chockhöjningar av hyror. Men många bostadsägare kringgår regleringarna genom att hyra ut möblerat och ta en extra avgift för möblerna. I synnerhet utlänningar som bor tillfälligt i Berlin har gjort denna marknad lukrativ.
I och med den stora tillströmningen av turister och så kallade globala nomader till Berlin har det blivit lönsamt att hyra ut möblerade lägenheter på kortare kontrakt. (Globala nomader är personer som har mobila jobb och flyttar omkring mellan olika länder.) Dessutom är det populärt utanför Tyskland att äga en bostad i Berlin.
– Det är ju ganska vanligt att skandinaver köper bostäder i Berlin, som de bara använder då och då. För till exempel norrmän är det fortfarande billigt att bo här, säger Elke Ranzinger, 46.
Hon är dramaturg och översättare från norska. Kontraktet på sin tvåa i Moabit i centrala Berlin lyckades hon landa efter att ha letat efter bostad oavbrutet i två år.
– Jag flyttade till Berlin år 2017. I två år saknade jag ett hem. Jag sprang ständigt på olika bostadsvisningar, det var ett heltidsjobb. Samtidigt flyttade jag mellan vänners bostäder. Hela min egendom förvarade jag i tre pappkartonger.
Till bostadsvisningarna kunde det komma 200 personer. Elke gick på sammanlagt 66 visningar innan hon lyckades få en visning där det bara var hon själv och en annan kandidat närvarande.
– Om man får chansen att tala med förmedlaren eller hyresvärden kan man lyckas. Men när flera hundra personer samtidigt trängs i bostaden går det bara inte, säger hon.
Sedan Elke fick sitt kontrakt 2019 har bostadssituationen i Berlin blivit ännu tuffare. Därför flyttar berlinare ogärna. Utbudet är minimalt. Om man trots allt lyckas få ett kontrakt kommer den nya hyran att vara betydligt högre än den gamla.
Resultatet är att många hellre blir kvar i sin gamla bostad, trots att den är för trång.
Elkes tvåa i Moabit är egentligen för liten för hennes familj på tre personer. Men bara tanken på att leta efter en ny lägenhet fyller henne med fasa.
– Nej, jag vill inte gå igenom alltsammans en gång till.
I stället får hon hitta på kreativa lösningar för att familjelivet ska fungera. Köket är så litet att det inte går att placera in något middagsbord där. Familjen äter därför middag i vardagsrummet. Det rymmer också treåringens lekhörna, en bäddsoffa och torkställningar för tvätt. Hela familjen sover i samma rum.
Lyckligtvis är huset hon bor i över 100 år gammalt, vilket betyder att det åtminstone har rejäl takhöjd.
– Jag funderar på att bygga ett loft i sovrummet. Det går ju bara att utvidga på höjden, konstaterar Elke.
Både Elke Ranzinger och Gunnar Bodenstein har visserligen röstat på De gröna. Men de är mycket glada över vänsterns seger i kommunalvalet.
– Det ska bli spännande att se om vänstern kan göra något. Rätten till bostad är en existentiell fråga, säger Elke.
Det är framför allt unga berlinare som har röstat på vänstern. Hela 49 procent av berlinarna mellan 25 och 34 år gjorde det.
Vänsterpartiet planerar alltså att återförstatliga minst 3 000 bostäder som i dag tillhör privata bostadsbolag. Partiet säger att företagen ska ersättas, men att skattebetalarna inte kommer att betala marknadspris för bostäderna.
Förstatligandet är strängt taget inte Die Linkes idé. Redan 2021 röstade 57,6 procent av berlinarna för att återförstatliga minst 200 000 bostäder. Valdeltagandet var högt, över 73 procent.
Mellan 1990 och 2010 sålde Berlin ut över 300 000 kommunala bostäder. Den största utförsäljningen skedde i början av 2000-talet efter den så kallade bankskandalen som slet stora hål i staden Berlins budget. Skattebetalarna fick betala nästan 100 miljarder kronor och Berlin stad sålde 65 000 lägenheter på en gång för att inte gå i konkurs.
När och hur Die Linke ska försöka driva igenom sina krav är än så länge oklart. Regeringsförhandlingarna pågår fortfarande.
Gunnar Bodenstein anser att vad han kallar ”vänsterpopulism” i vissa fall kan vara motiverat.
– Jag vet inte hur realistiskt det är att förstatliga bostadsbolagen. Men ibland behövs det politiskt tryck för att man ska kunna lösa ett problem. De stora bostadskoncernerna har helt enkelt inte skött sitt uppdrag. De höjer hyrorna men bryr sig inte om att ta hand om fastigheterna.
Därför anser Gunnar Bodenstein att det är ”helt okej” att man hotar dem med förstatligande.
– Även om det är lite populistiskt. Men de måste ju skärpa sig. De representerar själva en radikal form av kapitalism. Då blir svaret radikal socialism, även om rätten till bostad egentligen inte är något radikalt krav.
Fakta.Bostadssituationen i Berlin
Berlin har ett underskott på minst 100 000 bostäder i jämförelse med befolkningsökningen.
Cirka 85 procent av berlinarna bor i hyresbostäder. Hyresgästerna är i praktiken indelade i två grupper: de som sitter på gamla, skyddade kontrakt och därför har relativt låga hyror, och de som fått hyreskontrakt de senaste åren eller just nu letar efter bostäder. Deras hyra kan vara den dubbla i jämförelse.
I parlamentsvalet i Berlin den 20 september (då stadsstaten Berlin valde sitt parlament och sina stadsdelsparlament) vann vänsterpartiet Die Linke med 25,7 procent. De blev för första gången största parti i parlamentet. Partiet mer än fördubblade sitt väljarstöd och gjorde sitt bästa resultat i Berlin någonsin sedan Tysklands återförening.
Die Linke kräver billigare bostäder och vill återförstatliga våningar som Berlin stad sålde på 1990-talet och i början av 2000-talet.
Läs mer av Anna-Lena Laurén:
Vänstervåg i Berlin – första kvinna med invandrarbakgrund nära att bli borgmästare
Anna-Lena Laurén: CDU klappade igenom – krisen för Merz djupnar
Anna-Lena Laurén: Därför är det så många val i Tyskland