I ett villaområde i byn Mörlanda i Västergötland har älgar flyttat in. Förra veckan dog en älg i centrala Uppsala efter att ha fallit från en hög höjd. Och i veckan har älgar tvingat skjutas i både Stockholm och Oslo.
Den senaste tidens älgincidenter väcker frågor. Vad är det som lockar de stora däggdjuren in till städerna? Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU och Sveriges främsta älgexpert, menar att det är en återkommande företeelse.
– Det är spektakulärt. Jag skulle inte kalla det problem, snarare ett fenomen, säger experten.
Från mitten av maj till mitten av juni stöter älgkorna bort sina fjolårskalvar för att kunna föda nya. De unga älgarna, som nu måste klara sig själva för första gången, blir ofta desorienterade.
– De är förvirrade och kan gå i vilken riktning som helst. Några tar fel riktning och hamnar inne där vi bor, säger Göran Ericsson.
Att älgarna söker sig till städerna har inget med matbrist att göra. Tvärtom finns det gott om föda i skogarna under försommaren, säger Ericsson. Snarare handlar det om att de unga djuren av en slump följer vägar eller grönområden som leder dem in i bebyggelsen.
– De kan komma in på en cykelbana och så följer de den, och så plötsligt är de inne på Söder, förklarar Ericsson.
En älg är sällan aggressiv, men på grund av sin storlek kan den utgöra en fara om den känner sig hotad eller trängd, förklarar Göran Ericsson. Det är därför viktigt att hålla avstånd.
– Ge älgen utrymme. Ge dig till känna genom att prata, men gå inte nära djuret, säger Göran Ericsson.
Han betonar att stadsmiljön är mycket stressande för en älg, med ständiga intryck som till slut kan bli för mycket för djuret. Om man upplever att en älg utgör en omedelbar fara för människor ska man kontakta polisen.
– Bedömer man att det är fara för liv och hälsa, då är det en polisiär fråga.
De förvirrade ”tonårsälgarna” kommer så småningom att lugna ner sig, men fenomenet med älgar i bebyggelse är något vi får räkna med så länge vi har en stor och livskraftig älgstam i Sverige, förklarar Ericsson.
