Efter flera år av förbättrade svenska Pisaresultat vände utvecklingen nedåt i den förra mätningen 2022.
Nu fortsätter tappet – och det är stort.
I Pisa 2025, som offentliggörs på tisdagen, får svenska 15-åringar i genomsnitt 464 poäng i matematik, en minskning med 18 poäng sedan 2022. I läsförståelse faller resultatet med 21 poäng, till 466. Båda nedgångarna är statistiskt säkerställda.
Det tredje kunskapsområdet som mäts, naturvetenskap, visar också en försämring, från 493 till 485 poäng. Den förändringen är däremot inte statistiskt säkerställd.
För att få perspektiv på fallet: OECD, som genomför Pisa, har som tumregel att omkring 20 poäng motsvarar ett års kunskapsutveckling för en 15-åring.
Resultaten innebär att Sverige i både matematik och läsförståelse nu noterar sina lägsta nivåer sedan Pisa startade år 2000. Det är därmed sämre än vid den tidigare svenska bottennoteringen 2012, som då utlöste en omfattande skolpolitisk debatt.
De svenska resultaten ligger i nivå med genomsnittet i OECD.
Sverige är samtidigt långt ifrån ensamt. Nedgången är bred och syns i stora delar av den industrialiserade världen. Samtliga nordiska länder noterar sina lägsta resultat hittills.
På OECD-nivå är resultaten 2025 de lägsta som hittills uppmätts i samtliga tre ämnen. Särskilt tydlig är den långsiktiga nedgången i läsning och matematik.
Vad som ligger bakom den internationella nedgången går inte att slå fast. OECD betonar tvärtom att det saknas en enkel förklaring och pekar på flera förändringar som kan ha samverkat.
En möjlig ledtråd finns i delar av läsförståelsetestet.
De uppgifter där elevernas resultat har försämrats mest är sådana som innehåller längre texter och kräver att eleven håller koncentrationen uppe. Uppgifter där det räcker att leta fram en enskild uppgift i texten har klarat sig bättre. OECD ser också tecken på att fler elever svarar snabbt och fel i stället för att lägga tid på svåra frågor.
Det går i linje med en mer långsiktig förändring av ungas läsvanor. Redan före pandemin uppgav allt fler elever att de bara läste när de var tvungna. Färre läste skönlitteratur, tryckta tidskrifter och tidningar, samtidigt som en större del av läsningen flyttade till skärmar. Det finns också tecken på att läsning har tappat mark bland barnens föräldrar.
OECD pekar på att förändringen kan ha betydelse eftersom dagens digitala läsning oftare är kortare och mer fragmenterad. Samtidigt ökar den tid unga lägger på gejming och sociala medier.
En annan uppenbar kandidat är pandemin. Men inte heller den ger någon enkel förklaring. Tvärtom använder rapporten just Sverige som exempel på varför covid-19 inte tycks ha så stor betydelse. De svenska grundskolorna höll öppet under pandemin – trots det sjönk Sveriges resultat. Costa Rica hade däremot, som jämförelse, omkring 20 veckors skolstängning utan någon statistiskt säkerställd förändring.
Även flera av de högst presterande länderna har tappat sedan 2022, men inte lika mycket som Sverige. Singapore, Japan och Sydkorea ligger fortfarande i världstoppen, liksom Taiwan. I Europa sticker Estland ut: där är resultaten i matematik och naturvetenskap höga och i stort sett oförändrade sedan 2022, medan läsningen har försämrats.
Pisaresultaten landar mitt i den svenska valrörelsen, bara fem dagar före riksdagsvalet.
Resultaten är dock inget enkelt mått på en regerings skolpolitik, utan speglar elevernas samlade skolgång under många år.
Provet genomfördes våren 2025 bland svenska 15-åringar. Då hade regeringen Kristersson, som tillträdde i oktober 2022, styrt Sverige i omkring två och ett halvt år.
Bakom de sjunkande svenska snittresultaten finns samtidigt stora skillnader mellan eleverna. OECD räknar en elev som högpresterande om eleven når de högsta kunskapsnivåerna i minst ett av de tre ämnena. Dit hör 14,1 procent av de svenska eleverna, jämfört med 11,9 procent i OECD-länderna. Skillnaden är statistiskt säkerställd.
I andra änden finns elever som inte når Pisas grundläggande kunskapsnivå i något av de tre ämnena. I Sverige gäller det 19,4 procent av eleverna – ungefär var femte 15-åring. Det är ungefär lika stor andel som OECD-genomsnittet på 19,7 procent.
Fakta.Pisa-provet
• Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell kunskapsundersökning som genomförs av OECD.
• Undersökningen mäter 15-åringars kunskaper och förmågor inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Ett av de tre ämnena är huvudområde vid varje mätning.
• Pisa genomfördes första gången år 2000 och har därefter normalt genomförts vart tredje år. De senaste undersökningarna genomfördes 2018, 2022 och 2025. Mätningen som skulle ha genomförts 2021 sköts upp ett år på grund av covid-19-pandemin.
• Från och med Pisa 2025 genomförs undersökningen vart fjärde år. Nästa Pisa-undersökning genomförs 2029.
• I Pisa 2025 är naturvetenskap huvudområde. Resultaten offentliggörs den 8 september 2026.
Källa: OECD och Skolverket
Läs mer:
Pisachefen: Läskrisen är Sveriges grundproblem
Skolverket ger Regeringskansliet Pisaresultat fyra dagar i förväg – trots intern kritik

