Danderyd, norr om Stockholm
Utanför Danderyds gymnasium, där Tidöpartierna får 80,8 procent av elevernas röster i skolvalet, sitter en 17-årig elev i CUF-tröja och läser. Det var också så hans politiska engagemang började – med en bok alltså.
– Jag läste 1984 när jag var tolv år och började hata staten, säger han med ett skratt.
– Ideologiskt sett, om allting skulle fungera perfekt, vill jag avskaffa staten. Men jag är liksom inte praktiskt anarkist, förtydligar han.
Som centerpartist sticker han ut på sitt gymnasium. Här är Moderaterna ”status quo”, förklarar Melker:
– Alltså du vet det där gamla avsnittet av Svensson, Svensson, när farsan säger: ”Men man måste ju rösta på Socialdemokraterna”. Jag tror det är lite samma här. Men det är klart att man influeras av sin livsstil och av sina föräldrar. Jag har också gjort det.
Han säger att man vet att Danderyds gymnasium är en högerskola, oavsett om man är politiskt insatt eller inte.
Hur vet man det?
– Stereotypen om Danderyd är att det är grisch-grabbar och folk som bor i Djursholm.
Fakta.Statsvetaren om skolornas politiska splittring
Jakob Ahlbom, doktorand i statsvetenskap, säger att den geografiska polariseringen har ökat i Sverige, vilket reflekteras även i Stockholmsskolorna.
– Det som ligger bakom är socioekonomisk bakgrund i en bredare bemärkelse. Det handlar alltså inte bara om inkomst, utan också om att personer med olika intressen och livsmiljöer röstar olika, säger han.
Att det blir så fundamentala skillnader kan också ha med människans natur att göra:
– Människan är ett flockdjur som tenderar att gruppera sig, säger Ahlbom.
Att Stockholmsskolorna har så olika politiska profiler vet även ungdomsförbunden om, säger Melker.
– Vi i CUF kampanjar kanske inte om att ha platt skatt utanför Södra Latin. Då pratar man om tonårsutvisningarna, så att man har chans att värva någon.
Månaderna innan valet har han fått ställa upp på många debatter med sina klasskompisar, oftast frivilligt.
– Jag hade en rätt så lång debatt i klassen för typ en vecka sedan om migrationspolitik. Det är det folk vill snacka med mig om eftersom vi verkligen inte håller med varandra.
Tar du gärna de debatterna?
– Det beror helt på mot vem. Vissa vill bara provocera, vilket jag förstår. Men andra vill faktiskt diskutera, vilket jag tycker om.
Trots att han också är borgerlig uppfattas han som mer vänster på sin skola.
– Med tanke på att många har en rätt så statisk bild av hur svensk politik ser ut, så blir man ofta ihopklumpad med vänstern. Då behöver jag förklara för de andra att vi vill sänka skatten mest av alla. Kalla mig inte sosse, liksom.
På frågan om han hade velat byta skola, till en där fler tycker som honom, är svaret ett starkt nej.
– Det lättaste sättet att bli dum i huvudet är att spendera all sin tid med folk som håller med en. Jag tycker verkligen att det är viktigt att kunna diskutera med andra, och sen behöver mina åsikter prövas också.
Södermalm, centrala Stockholm
– Vi båda har blått på oss i dag, konstaterar Loke Hedman nöjt och pekar på sin moderatkollega Atli Hedberg.
Före årsskiftet läste Loke det kommunistiska manifestet och det brann till – fast i motstånd. Kort därefter gick han med i MUF, Moderaternas ungdomsförbund.
– Jag har inte alltid varit övertygad moderat, men när jag fortsatte läsa till exempel Hayek och Friedman resonerade jag mycket mer med det än med Marx och Engels.
I år har han också startat en moderat förening på sin gymnasieskola Södra Latin, något som saknades sedan innan. I dag har MSU Fria Latin fem regelbundet engagerade, och Atli Hedberg var en av de tidiga värvningarna.
Den socialdemokratiska föreningen på skolan är betydligt större – vilket kanske inte är så förvånande. Södra Latin är en av Stockholmsskolorna med högst rödgrön majoritet i skolvalet. Oppositionspartierna hade fått drygt 94 procent av riksdagsmandaten om skolans elever fick bestämma.
Loke Hedman tror att elevernas vänsterlutning beror på att de kommer från välbärgade familjer.
– Jag tror att det ligger någonting i att de vill vara annorlunda och göra uppror. Sedan tror jag också att vänstersidans patosargument är mycket starkare än våra. De är lättare att övertyga med än att sänka skatten för allihopa.
MSU på skolan hamnar ofta i debatt med sina klasskompisar. Olikheterna kan blossa upp i matsalen, på lektioner eller på raster.
– Egentligen lite när som helst. Folk är väldigt intresserade och engagerade, säger Atli.
Att gå på en skola med fler moderater låter på sätt och vis skönt, tycker Atli.
– Kulturen här är väldigt vänster och det blir svårt att vara fullt ut öppen med vad man tycker utan att mötas av kritik, ord eller att personen blir attackerad snarare än argumenten.
Loke ser också fördelar med att umgås med likasinnade, men stormtrivs samtidigt i att vara i politisk minoritet:
– Om det är underförstått att alla redan tycker samma sak så lyssnar ingen på en. Här lyssnar folk och man får mer reaktioner, även om det mestadels handlar om motreaktioner. Det är mycket, mycket roligare att vara moderat på en vänsterskola.
Som exempel lyfter han en kampanj där de affischerat korridorerna med budskapet om att Södra Latin borde privatiseras.
– Det är ingenting som vi står för egentligen. Det är snarare för att vi vill väcka reaktioner och få folk att förstå ändå att det finns olika åsikter. Vi är inte här för att värva medlemmar. Vi vill bredda en väldigt smal åsiktskorridor.
Trots den upptrissade stämningen tror de båda att det finns åsikter som de delar med de andra eleverna på skolan. Framför allt handlar det om att alla människor är lika mycket värda, menar Loke.
– Men vi vill inte heller se tonårsutvisningarna eller det otroligt höga lönekravet för arbetstillstånd som regeringen infört. Det är jättekonstigt att människor ska tjäna 33 000 för att få stanna i Sverige.
Med föreningen hoppas de att fler på skolan vågar säga vad de tycker.
– Det är inte roligt om världen ska vara svart eller vit, säger Loke.