Efter valet har anmälningar och polisutredningar om misstänkt valfusk väckt stor uppmärksamhet. Så sent som i tisdags genomförde en specialenhet från polisen en gryningsräd mot adresser i Borlänge som kopplas till det misstänkta valfusket där.
I valrörelsen talade ledande sverigedemokrater om hur muslimska väljare för första gången kunde avgöra ett svenskt val. I rapporteringen om påstådda eller misstänkta oegentligheter i samband med röstandet har stort fokus riktats mot religiösa och etniska minoriteter.
Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan, ser den stora uppmärksamheten som ett framsteg.
– Det är i grunden positivt att partierna äntligen ser dessa invånare som faktiska väljare att lyssna på, även om tonläget varit hårt och polariserat, säger han.
Under namnet Järvaveckan Research genomför stiftelsen undersökningar för att stärka kunskapen om marginaliserade befolkningsgrupper i Sverige och motverka fördomar. I en ny rapport, som har tagits fram tillsammans med opinionsinstitutet Indikator Opinion, presenterar Stiftelsen Järvaveckan siffror som går rakt in i debatten om ”förortsröster”.
Enligt undersökningen uppger 25,6 procent av de tillfrågade i utsatta områden att det i deras bostadsområde inte är accepterat att rösta på ett parti som ens vänner, familj eller släkt inte röstar på. Motsvarande siffra för riket som helhet är 14,8 procent.
Därtill uppger 8,7 procent i utsatta områden att de inför valet har upplevt påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat, vilket ska jämföras med 4,1 procent i övriga Sverige.
Ahmed Abdirahman är medveten om att rapportens resultat kan bli en brandfackla, men anser att samhällsdebatten måste baseras på fakta.
– Det är viktigt att våra siffror hålls till det de faktiskt har undersökt. De visar att 4 procent i riket och 9 procent i socioekonomiskt utsatta områden har upplevt påtryckningar. Och att var fjärde i utsatta områden känner av normer kring att rösta som familjen. Men undersökningen är inte ett bevis på valfusk – det är myndigheternas sak att utreda eventuella brott, säger han.
Det är en markant skillnad mellan mätningarna i utsatta områden och befolkningen som helhet. Vad tror du att det beror på?
– Det är en jättebra fråga. Vår undersökning visar inte orsakssamband. Vi måste hålla oss till data och göra fördjupningar framöver. Det viktigaste är att varje person ska kunna göra fria val, och samhället tar ansvar för att de förutsättningarna finns. Om det finns normer i bostadsområdet som gör det svårare att gå sin egen väg är det inte bra. På lång sikt kan det skada demokratin och begränsa individens frihet.
Järvaveckans undersökning visar också att skillnaden mellan boende i utsatta områden och de som bor i resten av landet försvinner om man fokuserar på unga väljare. Men eftersom underlaget är litet är det svårt att dra några säkra slutsatser.
– Vår rapport visar också att inställningen till att öppet berätta vad man röstar på skiljer sig. Yngre och personer med utländsk bakgrund är i högre grad öppna med sitt partival jämfört med äldre svenskar. 70 procent av dem som identifierar sig med islam kan öppet säga vilket parti de röstar på, jämfört med 50 procent bland kristna, säger Ahmed Abdirahman.
Totalt har 1 643 personer som bor i vad polisen definierar som utsatta områden deltagit i undersökningen. Från övriga Sverige deltog 1 871 svarande. Svarsfrekvensen bland tillfrågade i utsatta områden är bara 15 procent, mot 49 procent i riket som helhet.
– Vi är helt öppna och ärliga med det i rapporten, säger Ahmed Abdirahman.
– Undersökningen ger en tydlig riktning och indikerar var utmaningarna och potentialen finns, även om det krävs ännu större vetenskapliga studier framöver för att fastställa exakta orsakssamband.
Tror du att siffrorna om påtryckningar hade varit högre eller lägre om svarsfrekvensen varit högre?
– I alla enkätundersökningar når man oftast de mest engagerade personerna. Det ligger i metodens natur. Vårt mål är att göra målgruppen och deras röster synliga och relevanta så att fler aktörer och myndigheter satsar resurser på kunskapsuppbyggnad.
Fakta.Var fjärde i utsatta områden uppger att det inte accepteras att rösta annorlunda än familj och vänner
Statistiken utgör en delrapport av Järvaveckan Researchs eftervalsanalys. Undersökningen är utförd av Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan.
25,6 procent i utsatta områden och 14,8 procent i övriga Sverige svarade ja på frågan ”i bostadsområdet accepteras inte att rösta annorlunda än familj och vänner”.
8,7 procent i utsatta områden och 4,1 procent i övriga Sverige svarade ja på frågan ”har själv upplevt påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet”
I åldersgruppen 18–25 år var siffrorna 8,9 procent i utsatta områden och 10,0 procent i övriga Sverige.
72,1 procent av dem som identifierar sig med islam uppgav att det är accepterat att tala öppet om sitt partival. Motsvarande siffra bland dem som identifierar sig med kristendom var 50,7 procent.
Så gjordes undersökningen:
● 1 643 personer från utsatta områden runt om i Sverige deltog. Deltagarna hade bjudits in till undersökningen via Kivra (svarsfrekvens 15 procent).
● 1 871 personer från resten av Sverige deltog. Deltagarna i denna grupp ingick i Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade panel (deltagarfrekvens 49 procent).