Rolf Lundén blickar ut över Dalälven som fridfullt flyter förbi det röda huset på Mattön utanför Gysinge, där han är född och uppvuxen. Numera är han pensionär och tillvaron har lugnat sig på mer än ett sätt jämfört med hur det var kring millennieskiftet.
När det var som värst var luften så tjock av mygg att det knappt gick att andas utan mygghatt, minns han. Myggorna tog sig in överallt. De var aggressiva och stoppades varken av vind eller stekande sol.
– Det var bara att klä på sig allt man hade om man skulle ut, vinterjacka, handskar och tjocka byxor. Och mygghatt naturligtvis.
Allra värst var det nog för barnen, tillägger han.
– Det var som husarrest. Och när man skulle få i väg dem till dagis på morgonen blev bilen full av mygg på en gång, som de skulle sitta i. Det var vidrigt.
De boende i trakterna kring Österfärnebo och Gysinge kände sig maktlösa inför de enorma mängderna mygg som kläcktes fram i alla vattensamlingar som blev kvar när Dalälven svämmade över. Olika typer av myggfällor och andra knep testades och dömdes ut.
Vid ett krismöte nämnde någon en amerikansk metod som gick ut på att använda vitlöksolja. Kanske värt att testa? Rolf Lundén utsågs till försökskanin. En granne fixade traktor med sprutanordning.
– Så de kom hem och sprutade hela min tomt och huset och allting med vitlöksolja. Men det var ju ingen skillnad alls. Förutom att det luktade vitlök hela sommaren.
Det finns ungefär 50 arter av stickmyggor i Sverige, som behöver suga blod för att kunna lägga ägg. De som plågade de boende kring nedre Dalälven tillhör gruppen översvämningsmyggor, som kläcks ut i samband med större översvämningar. Framför allt fylldes luften av en art som heter vårsvämmygga. Den upplevs ofta som extra aggressiv och kan vara aktiv dygnet runt. Dessutom kan den flyga upp till två mil från sin födelseplats för att få sig ett blodmål.
Men varför dök den plötsligt upp i så stora mängder? Forskarvärlden har ingen riktig förklaring. En tanke är att kraftstationerna i Dalälven har förändrat det naturliga mönstret av översvämningar som krävs för att myggornas ägg ska kunna kläckas ut till larver. Men Anders Lindström, myggforskare på Statens veterinärmedicinska anstalt, är tveksam till att det i så fall skulle vara den enda förklaringen.
– Det är nog en kombination av orsaker, där även klimatförändringarna med högre temperaturer och kraftigare nederbörd spelar in. Det stämmer bättre med att den tycks bli vanligare och sprida sig över större delar av landet nu, säger han.
Han tillägger att myggornas ägg kan ligga och vänta i marken i flera år.
– På så vis byggs det upp en äggbank efter hand. När det sedan blir stora översvämningar kan det kläckas fram väldigt mycket mygg flera gånger under en säsong. Jag gissar att det var något sådant som blev startskottet här.
Vändpunkten kom när det efter många turer med tillståndsprövningar blev tillåtet att sprida bekämpningsmedlet BTI över landskapet med helikopter. Först i liten testskala 2001, sedan skarpt från 2002. Några år senare slog Miljööverdomstolen fast att medlet till och med fick användas i strikt skyddade naturområden som Färnebofjärdens nationalpark.
BTI är ett ämne som bildas av en jordbakterie – Bacillus thuringiensis israelensis – och som aktiveras i den basiska miljö som finns i mygglarvernas tarmkanal. Sedan binder det till speciella receptorer i tarmväggen och gör små hål, så att larverna svälter ihjäl.
På så vis har BTI en relativt specifik effekt, som enligt vad man hittills har sett tycks slå ganska pricksäkert mot just vårsvämmyggor och andra översvämningsmyggor.
Men det gäller att sprida ämnet på rätt ställen och vid rätt tidpunkt.
Martina Schäfer är biolog och bekämpningsledare på det icke vinstdrivande företaget Biologisk Myggkontroll inom Nedre Dalälven Utvecklings AB, som ansvarar för hanteringen av BTI i området. Hon förklarar att det finns ett tidsfönster på några dagar när mygglarverna har börjat kläckas ut. Sedan är det för sent – då har larverna slutat äta och börjat omvandlas till vuxna myggor som snart söker efter annan föda.
Efter varje översvämning ger hon sig därför ut tillsammans med sina kollegor för att kolla läget i de vattensamlingar som bildats, för att ringa in det område där bekämpningen eventuellt ska sättas in.
– Myggäggen har en fascinerande anpassning. De känner av temperaturen och hur syrehalten sjunker. Det är en indikation på att mikroorganismerna kommit igång, så att det finns något att äta för larverna och att vattnet är grunt utan farliga fiskar. Då är det dags att börja kläckas.
– Fast alla kläcks inte samtidigt, vissa blir kvar som en säkerhetsreserv, tillägger hon.
Men den här uråldriga anpassningen är inte till någon hjälp om vattensamlingarna har behandlats med BTI. Larverna väljer inte vad de ska stoppa i munnen, utan filtrerar i sig det som finns. När bekämpningen sätts in vid rätt tidpunkt slås nästan hela beståndet ut.
– Det är som natt och dag mot hur det var förr. Bekämpningen har gjort att vi kan vara ute som vanligt folk. Nu har vi mer som normalt med mygg, säger Rolf Lundén.
Men hur påverkas det övriga ekosystemet av bekämpningen?
BTI har använts i flera länder runt om i världen, med början redan på 1980-talet. Och i Sverige har Biologisk Myggkontroll haft ett egenkontrollprogram sedan 2002 i området kring Gysinge och Österfärnebo, som följer en mängd så kallade icke-målorganismer, för att se om de påverkas av behandlingen.
Än så länge finns inga observationer som tyder på att bekämpning med BTI orsakar konkreta problem ute i naturen, även om det har visat sig att vissa icke blodsugande fjädermyggor också kan vara känsliga för det verksamma ämnet.
Vissa forskare påpekar dock att naturens näringskedjor är oerhört invecklade och att den här typen av storskaliga insatser kan leda till effekter som ackumuleras över tid och sedan visar sig på oväntade ställen flera led bort.
– Om man slår ut en stor del av den nedre nivån i ekosystemet så kan rovdjur tvingas gå över till andra bytesdjur. En sådan förändring kan skapa en onaturlig födoväv, där vissa arter i förlängningen riskerar att försvinna på grund av det vi kallar för sekundär resursbrist, säger Frank Johansson som är professor i zoologisk bevarandebiologi vid Uppsala universitet.
Tillsammans med sina forskarkollegor driver han sedan några år tillbaka ett projekt som går ut på att samla in avföringsprover från spindlar, trollsländor, fåglar och fladdermöss i de områden som myggbekämpas.
Genom att analysera det dna som gömmer sig i avföringen kan forskarna se vad djuren har ätit, och om kostvanorna är annorlunda i de områden som behandlas med BTI. Det kan i sin tur ge ledtrådar om fler organismer som bör övervakas ännu längre bort i näringskedjan.
– Det här är en ganska infekterad fråga, men jag vill understryka att vi inte är ute efter att bekämpningen ska stoppas. Det här är grundforskning för att få en mer omfattande bild av sådant som är svårt att se annars.
Forskargruppen räknar med att kunna presentera sina resultat i början av nästa år.
Rolf Lundén på Mattön välkomnar mer kunskap, men är samtidigt tydlig med att han tycker att bekämpningen är helt nödvändig.
– Skulle det återgå till som det var kring millennieskiftet skulle folk inte kunna leva här längre. Och det är ju inte bara här i Gysinge, utan i hela nedre Dalälvsområdet. Så det måste till någon bekämpning för att vi ska kunna vistas här.
– Så här vill vi ha det, säger han nickar ut mot det spegelblanka vattnet.
Fakta.Suger nektar som flygbränsle
● Det finns 51 kända arter av stickmyggor i Sverige.
● Honorna som suger blod, för att kunna lägga ägg.
● För att få energi, till exempel för att orka flyga, suger både honor och hannar nektar.
● Översvämningsmyggor luktar sig fram till platser där det brukar bildas vattensamlingar, för att lägga sina ägg där. Sådana platser har en annan doft på grund av mikroflora, svampar och bakterier.
● Myggägg kan ligga flera år i marken och vänta på gynnsamma omständigheter för att kläckas ut.
● I takt med klimatförändringarna kan sydligare arter etablera sig i Sverige; de senaste 15 åren har sex nya arter påträffats.
Källa: Stickmyggor i Nordeuropa – en fälthandbok
