Efter att tiotusentals israeler marscherade genom Gamla stan på torsdagen hade det normala folklivet återvänt på fredagseftermiddagen.
Det luktar färska jordgubbar och kolgrillat kött, fredagsbönen har precis avslutats och människor strömmar genom de trånga butiksgatorna på väg mot familjemiddagar och avkoppling.
Hade vi inte själva sett vandaliseringen under ”Jerusalemdagen”, som firas till minne av ockupationen av östra Jerusalem 1967, hade vi inte kunnat ana den.
Om det inte vore för alla klistermärken som sitter kvar på gator, väggar och jalusier. Och en enorm, israelisk flagga som syns när man kommer ut på Via Dolorosa, gatan där Jesus sägs ha vandrat med sitt kors.
När DN pratade med den internationella polistalesmannen Dean Elsdunne på torsdagskvällen uppgav han att ”allt” skulle städas bort och återställas på fredagsmorgonen.
– Nej, de får inte sätta upp klistermärken och ja, de kommer att städas bort, sade Elsdunne.
Rimon, som driver ett kafé alldeles innanför Damaskusporten, suckar.
– Städare från kommunen var här i morse, de städade bort allt skräp som extremisterna hade slängt. Men klistermärkena får vi pilla bort själva. Det tar tid, säger han.
Trots att butiksinnehavarna har jobbat i timmar med att plocka bort klistermärken med diverse provokativa budskap, som ”döda alla terrorister” och ”Jerusalem är vårt”, syns de fortfarande överallt.
En hel del gick också sönder under marschens framfart. En apotekare lyckades inte få upp sin jalusi på fredagsmorgonen, för någon har klippt av elledningarna till den. En juicebutik fick sin lykta, formad som en halvmåne – en vanlig symbol inom islam – sönderslagen
På en gata i de kristna kvarteren uppstod handgemäng när unga pojkar passerade en livsmedelsbutik precis före flaggmarschen.
– De gick in i min butik och började ta för sig av vatten och läsk. När jag stoppade dem kastade de en stol på mig och tog fram pepparspray, berättar ett butiksbiträde.
Andra på gatan blev vittnen till hur stolar och flaskor började flyga på gatan.
Utanför en annan affär alldeles intill stod balar med toalettpapper, som också användes som vapen.
– Soldater var med israelerna, men de gjorde ingenting. Till slut tog jag fram brandsläckaren och sprutade på dem, först då slutade de och sprang iväg.
Händelsen fångades på flera olika filmklipp. När vi står och pratar med ögonvittnen kommer en grupp ultraortodoxa judiska småkillar förbi igen. Alla stelnar till.
– De är tillbaka, väser en kvinna.
Men i dag är pojkarna inte ute efter bråk. De vill röka vattenpipa och frågar om någon vet var närmaste ställe för detta ändamål finns.
Mohammed har sålt juice alldeles innanför Damaskusporten i 25 år. På torsdagen hade han barrikaderat sitt stånd med lastpallar för att ingen skulle komma åt att förstöra något. DN stod framför dessa pallar under marschen och såg flera personer spotta på dem och kasta in skräp bakom dem.
– Tack vare pallarna blev inget förstört. De kom inte åt att sätta fast några klistermärken heller, säger Mohammed.
Han slår ut med armarna.
– För sju–åtta år sedan brukade de vara kanske tio personer som marscherade här under Jerusalemdagen. Sedan blev de hundra. Därefter några hundra. Och nu … nu är de så många att de inte går att räkna.
Läs mer:
Israelisk polis ser på när extremister vandaliserar Gamla stan
