Under Paris takåsar döljer sig en mördande hetta. Den drabbar unga och gamla, medelklass likväl som fattiga – men inte lika hårt.
Li Jiapu öppnar dörren i korta shorts och undertröja.
– Vi får tränga ihop oss. En på sängen, en på stolen.
DN släpps in i hans lilla hem: elva kvadratmeter på sjätte våningen, precis under taket i ett gammalt arbetarkvarter i Paris.
En säng står vid långväggen. Den är täckt av en bambumatta.
– Mattan gör det behagligare att sova när det är hett, förklarar Li Jiapu.
Han är 39 år gammal och kommer från Shanxi-provinsen i norra Kina. I Frankrike har han bott i nio år, och han arbetar med att sälja kosmetika i en taxfreebutik på flygplatsen Charles de Gaulle.
För att komma i tid dit behöver han åka hemifrån klockan sex på morgonen.
– Under värmeböljorna har det varit svårt. I juni sjönk inte temperaturerna förrän efter midnatt, och då kunde jag inte sova ordentligt.
Han sätter sig ned på bambumattan.
– Jag har i alla fall den här portabla AC:n nu. En granne som flyttade ut skänkte den till mig, säger Li Jiapu och klappar om den vita lådan som står mitt i rummet.
Det är över 30 grader i rummet – och AC:n bubblar till svar. Men den är gammal och sliten, och det är tveksamt om den påverkar temperaturen mer än någon enstaka grad.
– De nya kostar uppemot 400–500 euro (4 000–5 000 kronor). Så den här får duga, säger Li Jiapu.
Hettan präglar hans tillvaro den här sommaren.
– Vi har haft fem värmeböljor i Paris, som varat i omkring en vecka var. Det är märkligt. Förr brukade vi bara ha några dagar eller någon enstaka vecka av hetta i slutet av sommaren, säger han.
Sommaren 2026 går till historien. Värmeböljor, enorma bränder och extrem torka har drabbat Frankrike – med katastrofala följder.
Exakt hur många som dött till följd av hettan är ännu oklart, men minst 6 000 avled enbart under värmeböljan i juni, enligt landets myndigheter.
Många av dem var äldre och sjuka. Inte sällan hittades de döda i sina hem, högt upp i husen.
Uppemot 80 procent av byggnaderna i Paris täcks av zinktak – totalt cirka 100 000 byggnader, och att bo under ett sådant tak fyrdubblar risken att dö i värmerelaterade åkommor, enligt franska myndigheter.
Li Jiapu har insett att han hör till den riskgruppen.
– I Kina har många luftkonditionering hemma. Men här är det väldigt svårt att få det installerat. Kanske beror det på att byggnaderna är nyare i Kina. Men det är en smärre chock för mig att vi behöver leva så här, säger han.
Många fransmän är ännu skeptiska till AC: 25 procent av hushållen har luftkonditionering – och i Paris är andelen lägre.
Men extremvärmen har nu lett till en debatt om ”rätten till svalka”. Under värmeböljan i juni uppstod en plötslig rusning efter AC-enheter i huvudstaden, samtidigt som hundratals skolor tvingades stänga och sjukhus larmade om drygt 30-gradiga temperaturer inomhus.
När regeringen i desperation beställde 30 000 AC-enheter till vården visade de sig vara av låg kvalitet – inte olika den som Li Jiapu nu låter sig fläktas av.
Forskare varnar för att se luftkonditionering som en mirakellösning.
Den producerar varmluft som värmer upp städer, drar stora mängder el och leder till ökade utsläpp av växthusgaser som förvärrar den globala uppvärmningen.
Men i det privata överväger ändå många Parisbor att investera i en AC.
En av dem är 54-åriga Anna-Lena Johansson. Hon slår upp dörren till sin lägenhet och säger:
– Ni ser: det är som en ångbastu.
Här är temperaturen omkring 33 grader – och det är påtagligt fuktigt.
– Ändå har det varit betydligt värre, intygar Anna-Lena Johansson och stryker svetten ur pannan.
Hon har bott i Paris sedan hon lämnade Sverige 1996. Nu hyr hon en lägenhet högst upp i ett sexvåningshus, ett kvarter från floden Seine.
– Läget är fantastiskt. Men värmen är jobbig. Den avtar inte förrän efter niotiden på kvällen, så jag brukar hålla mig ute till dess, säger Anna-Lena Johansson.
Två fläktar går för fullt i lägenheten.
Ovanför är zinktaket 60–80 grader varmt – tillräckligt för att steka ett ägg. På insidan av taket i Anna-Lena Johanssons lägenhet uppmäter vi 40 grader med en lasertermometer.
– Min hyresvärd vill isolera. Men han har fått nej av de andra lägenhetsägarna, säger hon.
Tvister av det slaget är inte ovanliga i Paris.
Ibland kan man också behöva tillstånd från kommunen – vilket är lättare sagt än gjort.
Tidningen Le Monde avslöjade nyligen att Paris stadsbyggnadskontor säger nej nästan regelmässigt till ansökningar om att öka isoleringen under zinktak. Anledningen: att taken behöver höjas med ett par decimeter, vilket anses påverka kulturarvet.
Samtidigt fortsätter människor att dö.
– Vi har inte 2026 års siffror än, men 2024 avled 62 000 personer i värmerelaterade dödsfall i Europa, säger Jan Semenza, som forskar om klimatförändringar och folkhälsa vid Umeå universitet.
Han upprörs över bristen på förebyggande åtgärder.
– 62 000 personer motsvarar 300 fulla passagerarflygplan. Om det hade störtat så många flygplan i Europa på en enda sommar skulle vi ha väldigt starka krav på politisk handling. Men när det gäller de här dödsfallen ser vi inte det. Det är en tragedi, säger han.
– Vi behöver förbättra våra handlingsplaner med varningar som når fram till de mest sårbara, stärka sociala nätverk och fånga upp socialt isolerade individer, planera våra städer på ett annat sätt, isolera våra hus bättre, och hitta nya tekniska lösningar, som mer energieffektiva system för luftkonditionering som kan drivas med solceller, säger Semenza.
I Paris har man satsat miljardbelopp på att göra staden grönare, med fler träd, parker och ett växande nät av cykelbanor. Det har gjort att temperaturen sänkts rejält på en del håll i staden.
På andra platser har man låtit anlägga trädgårdar uppe på byggnader, för att försöka sänka temperaturen. Det går att få ned inomhustemperaturen med flera grader på det viset, enligt Paris kommun och flera oberoende studier.
– Vi odlar grönsaker och ger kurser för skolbarnen. Om det sänker temperaturen inne i skolan är det en fin bonus, säger Alice Barnoud, som är ansvarig för odlingarna på ett skoltak nära Saint-Blaise i östra Paris.
Omkring ett ton grönsaker odlas där varje år – en tredjedel säljs på marknader, en tredjedel skänks bort till skolbarnen, och ytterligare en tredjedel går till organisationer som hjälper hemlösa.
Nio sådana lantbruk har nu anlagts på tak i Paris. Samtidigt finns flera privata initiativ som har planer på att bygga träplattformar med odlingar på en del av de lutande zinktaken.
Men den här sommaren är det extra tydligt att det är en kamp mot klockan.
Fakta.135 miljoner har över 35 grader
FN:s klimatpanel IPCC har pekat ut Europa som en ”hotspot” för klimatförändringarna, vilket bland annat beror på den snabba uppvärmningen av framför allt Västeuropa.
Den här sommaren har varit särskilt het. Fem värmeböljor har dragit fram över Frankrike, vilket är mycket ovanligt – normalt är det en eller två.
Nu i dagarna väntas över 135 miljoner människor i Europa uppleva temperaturer över 35 grader. Det rör sig om bland annat Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien.
Läs mer:
Rekordhet sommar i Västeuropa – och nu kommer nästa värmebölja
Erik de la Reguera: Vem är ansvarig för de tusentals dödsfallen?