Ute i en skog i södra Stockholm anordnades nyligen en stor fest under bar himmel, med ett särskilt syfte: att samla in pengar till Bella Aksoy. Arrangörer, chaufförer och flera dj:er från Stockholms technoscen arbetade gratis under natten och morgonen. Flera hade lånat ut utrustning.
– Det var mäktigt att se hur många av Bellas kompisar som slöt upp och hjälpte till, berättar vännen Veronica Löfdahl några dagar efteråt.
– Det var både fint och sorgligt på samma gång, eftersom Bella inte var där.
Huvudpersonen befann sig på flera mils avstånd, norr om stan, förhindrad att delta.
Bella Aksoy kom till Sverige 2017 och är numera väletablerad som dj och arrangör inom Stockholms klubb- och undergroundscen. Hon har ett stort nätverk, både i Sverige och utomlands. När hon inte spelar techno målar hon tavlor och designar affischer.
Men sedan början av juni sitter hon inlåst på Migrationsverkets förvar i Märsta, i väntan på att utvisas till Turkiet. Hon får inte använda mobiltelefon, bara dator och Whatsapp under vissa tider. En timme om dagen får hon gå ut.
När DN når henne på sms berättar hon att hon har svårt att sova på nätterna. Hon saknar sitt vanliga liv, sina vänner och sin make.
”Klubbcommunityt är min familj. Det var den här gemenskapen som hjälpte mig att hitta mig själv som konstnär, när jag först kom till Sverige”, skriver hon.
Bella Aksoy föddes 1991 i Turkiet och växte upp i en kurdisk familj. Som transkvinna och ansiktet utåt för flera organisationer som kämpar för hbtqi-personers och kurders rättigheter i Turkiet blev hon snabbt en måltavla för landets myndigheter. Men inte bara för dem. Bella Aksoy har uppgett att hennes uppväxt var våldsam. När vissa i hennes ursprungsfamilj fick reda på att hon bytt juridiskt kön, hotade de med att döda henne. Då bestämde hon sig för att lämna landet.
I oktober 2017 sökte hon asyl i Sverige. Tre år senare beslutade Migrationsverket att hon i stället skulle utvisas. Sedan dess har hennes två svenska advokater försökt överklaga till olika instanser – migrationsdomstolen och FN:s människorättskommitté – men beslutet om utvisning har hittills inte gått att häva.
Att ge upp finns dock inte på kartan. Det säger Emil Jämsén, hennes make sedan sex år tillbaka. I juni skickade man därför in en begäran om att pröva hennes asylärende på nytt, på grund av så kallade uppkomna särskilda omständigheter. I Bella Aksoys fall handlar det om flera saker.
Dels situationen för hbtqi-personer i Turkiet, där Prideevenemang är förbjudna och president Erdogan i fjol jämförde hbtqi-rörelsen med ”perversa ideologier”. Dels att hennes fall fått genomslag i både svensk och utländsk media, särskilt sedan hon greps och sattes i förvar. Detta har i sin tur lett till reaktioner i Turkiet, där människorättsorganisationer gått ut och bekräftat hotbilden mot henne som offentlig aktivist.
– Bellas ärende har blivit enormt uppmärksammat på sistone. Bara senaste dagarna har hon haft en miljon visningar på sin Instagram, säger Emil Jämsén.
Han låter hoppfull.
– Jag tror att hon kommer släppas fri redan denna vecka, säger han.
– Vi måste hålla humöret uppe, för Bellas skull.
Varför har Bella Aksoy nekats asyl under alla år? Det vet hon inte själv, säger hon. Men i beslutet från Migrationsverket, som DN tagit del av, är det en sak som sticker ut: Säpo har yttrat sig i hennes ärende. I brödtexten står att Säkerhetspolisen rekommenderar att ansökan ”avslås av säkerhetsskäl”.
Deras yttrande har varken Bella Aksoy, hennes advokater eller någon annan kunnat ta del av, på grund av sekretess.
Bella Aksoy vet därför inte varför Säpo bedömer henne som ett hot mot Sveriges säkerhet. Men hon misstänker att det beror på att hon i tjugoårsåldern, mellan 2012 och 2014, var medlem i kurdiska PKK – en organisation som terrorklassats av både Turkiet, Sverige och EU.
I Turkiet används PKK- och terrorstämpeln flitigt för att förfölja och spärra in politiska motståndare, däribland partiledaren för svenska Socialdemokraternas systerparti, Selahattin Demirtas.
Utanför Turkiet är terrorstämpeln av PKK mer ifrågasatt, och ses av kritiker som en politisk eftergift. I Sverige har Vänsterpartiet länge drivit att stämpeln ska tas bort.
Bella Aksoy menar att hon inte kände till terrorstämpeln när hon blev medlem.
”Jag kan bara säga att jag ville göra min familj stolt, eftersom de verkligen var emot mig när det kommer till min könsidentitet. Jag gick med för att jag ville göra min mamma stolt”, skriver hon i ett sms.
Bella Aksoy är inte den enda kurd som de senaste åren blivit bedömd som ett hot mot Sveriges säkerhet.
– Jag företräder många kurdiska klienter som säkerhetsklassats av Säpo, säger hennes advokat Miran Kakaee.
– Vi har sett en kraftig ökning på senare år, framför allt sedan processen runt inträdet i Nato.
Journalisten Joakim Medin, som i flera år bevakat Turkiet och kurdfrågan för Dagens ETC, samt granskat Säpos arbete, delar den bilden. Det ökande antalet Säpo-utpekanden av kurder, och utvisningarna av dem, fick honom att skriva boken ”Kurdspåret” (2023).
Där skildrar Medin bland annat de eftergifter Sverige tvingades till under Natoprocessen. Kurderna – och Sveriges relation till dem – var en av Turkiets viktigaste frågor.
– I de allra flesta fall handlar säkerhetshotstämpeln om att Säpo bedömt att personen antingen sympatiserar med eller har kopplingar till PKK. Men hur man har kommit fram till det är ett mysterium för alla utom Säpo. Personerna och deras advokater får aldrig ta del av handlingarna. Inte heller Migrationsverket eller migrationsdomstolarna får det, men ändå går de ofta, för att inte säga alltid, på Säpos linje. Ingen av de här personerna är heller brottsmisstänkta, eller har ens blivit delgivna någon brottsmisstanke, säger Joakim Medin:
– För mig var det intressant att skriva en bok om det här, eftersom det krockar med principen om rättssäkerhet. Man måste få veta vad man anklagas för, för att kunna försvara sig mot det eller förändra något för att inte längre behöva bli sedd som ett säkerhetshot.
Enligt Joakim Medin är Bella Aksoys fall ovanligt. Till skillnad från många andra har hon själv uppgett att det de facto har funnits en koppling mellan henne och PKK.
I Bella Aksoys fall, eftersom hon själv erkänt en tidigare koppling till en terrorklassad organisation, har inte Säpo därmed gjort sitt jobb?
– Både ja och nej. Man kan tycka att Säpo bara gör sitt jobb. Men före 2020 har Sverige inte agerat på det här viset, det vill säga utvisat kurder till Turkiet när det föreligger hot om repressalier, tortyr och övergrepp.
DN har sökt Säkerhetspolisen som inte vill ställa upp på intervju. När DN når Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth bekräftar han att det i juni inkom en begäran om att pröva Bella Aksoys asylärende på nytt.
– Det som händer nu är att skälen som åberopas i den ansökan kommer att prövas. Det tar den tid det behöver ta, för att det ska göras på ett bra sätt. Mer än så kan jag inte säga.
Bella Aksoy säger att hon inte förstår varför hon fått ett beslut om utvisning, eller vad hon står anklagad för. Kan man inte förvänta sig att man får veta det?
– Jag vet inte varför hon upplever att hon inte har fått svar. Säkerhetspolisen får svara för sitt agerande. De är specialistmyndighet på sitt område, att skydda Sverige. Det är klart att yttranden från dem väger tungt, i de fall vi får ett sådant att förhålla oss till, säger Jesper Tengroth som inte vill uttala sig mer specifikt om Bella Aksoys ärende, trots att DN har fått fullmakt från henne.
I den nya prövningen av hennes ärende, kommer ni hämta in ett nytt utlåtande från Säpo?
– Jag kan inte föregå prövningen. Vilka överväganden vi gör i enskilda fall är inget jag kan kommentera.
Stödfesten för Bella Aksoy som arrangerades under bar himmel i södra Stockholm lockade hundratals besökare och samlade in omkring 40 000 kronor i donationer, som bland annat kommer gå till att täcka advokatkostnader.
Medarrangören Veronica Löfdahl, som lärde känna Bella Aksoy på en fest 2018, beskriver henne som en omtänksam och kärleksfull person.
– Det är inte konstigt att hon har fått så många vänner. Trots att hon har varit med om så mycket skit genom livet fortsätter hon att vara positiv och peppande.
Bella Aksoy själv ser ljust på framtiden.
”Jag känner och vet att jag snart kommer att vara fri och få träffa min familj igen och spela min musik och dansa ihop med dem”, skriver hon i ett sms:
”Till dess, ta hand om varandra så ses vi snart på dansgolven.”
