Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Att sociala medier har stor påverkan på ungas fysiska och psykiska mående är tydligt. En studie från 2024 visade att andelen tonåringar som vittnade om frekventa ätstörningssymtom inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökade från 16 procent 2018, samma år som Tiktok lanserades i Sverige, till 28 procent 2022. I en ny Novusmätning, beställd av Friskis & Svettis Stockholm, uppger 45 procent av unga mellan 18–34 år att de är missnöjda med sina kroppar och sex av tio uppger att sociala medier påverkar deras kroppssyn negativt.
För att förstå varför så lät vi analysera Tiktok-flödena hos två 14-åringar, en kille och en tjej. Det blir snabbt smärtsamt tydligt hur tidigt unga utsätts för extrema kropps- och skönhetsideal. Det blir även uppenbart att kroppshets inte enbart är ett problem bland tjejer.
För medan tjejens flöde domineras av hudvårdsrutiner, dieter, kroppsjämförelser och ”glow-ups”, så domineras killens flöde av uppmaningar om att bygga muskler, träningsprogram för specifika muskler och strikta kostscheman.
När vi fortsätter skrolla så framträder snart en ännu mörkare bild av vad pojkar och unga män möter så fort de visat minsta intresse för träning eller utseende. En av de största trenderna på Tiktok är ”looksmaxxing” – att maximera sitt utseende genom rigorös kroppsvård och intensiv träning (softmaxxing) samt diverse hemmasnickrade, hälsofarliga och extrema kroppsåtgärder (hardmaxxing).
En framträdande profil inom trenden är ”Clavicular”. Han uppmanar bland annat till att använda metamfetamin för att gå ned i vikt och få den perfekta nivån av insjunkna kinder. Clavicular förespråkar även så kallad ”bone smashing” – att slå sönder käken med hammare för att det ska bildas mikrofrakturer, som när de läkt ska ge en mer definierad, maskulin och attraktiv käklinje. Riskerna må verka uppenbara – ansiktsdeformation, infektioner och kronisk smärta – men de tonas snabbt ned med hjälp av ren pseudovetenskap.
Frågan är om en 14-åring är tillräckligt rustad för att inte låta sig påverkas?
Riskerna må verka uppenbara – ansiktsdeformation, infektioner och kronisk smärta – men de tonas snabbt ned med hjälp av ren pseudovetenskap
Sociala medier tenderar att ge plats åt extrema uttryck framför måttfullhet, samtidigt som kriget om ungas uppmärksamhet vidgar gränserna för vad som anses extremt. Clavicular är tyvärr bara ett av flera exempel på en bredare ungdomskultur där utseendet ska optimeras till varje pris.
Vi vet sedan tidigare att unga tjejer och kvinnor påverkas negativt av de ideal som sprids och förstärks på sociala medier. Det är en av anledningarna till att Jämställdhetsmyndigheten nu genomför en statlig utredning om hur sociala medier påverkar kvinnors och tjejers självbild och kroppsideal.
Sociala medier tenderar att ge plats åt extrema uttryck framför måttfullhet, samtidigt som kriget om ungas uppmärksamhet vidgar gränserna för vad som anses extremt
Vi ser nu alltså även tydliga tecken på att även pojkar och unga män påverkas. De uppmuntras till extrema träningsmetoder och hälsofarliga kroppsåtgärder byggda på pseudovetenskap, samtidigt som deras kroppsmissnöje ökar. Det är därför avgörande att pojkar och unga män inkluderas i det nationella arbetet mot kroppshets.
I dag är styrketräning den vanligaste träningsformen bland både tjejer och killar i tonåren. Om du som förälder frågar din tonåring varför hen börjat träna på gym nyligen är det stor sannolikhet att sociala medier, i synnerhet Tiktok, är en inspirationskälla.
Att fler tränar är i grunden positivt. Forskning visar att regelbunden träning är bland det bästa du kan göra för både ditt fysiska och psykiska välmående. Dessutom finns direkta samband mellan fysisk och psykisk hälsa, vilket medför en positiv spiral av konkreta hälsoeffekter, psykiskt välmående och hoppfullhet.
Problemet är att ungas hjärnor parallellt tränas till att inte duga av algoritmer som konsekvent framhäver extremer framför måttfullhet. Bortom mobilskärmarna ser vi hur skeva ideal och förväntningar leder till överträning, dopning och andra självskadebeteenden där ätstörningar ofta ingår. För många börjar denna problematik redan i de tidiga tonåren. Att så många tränar av fel anledningar eller rent av svälter sig själva är ett växande samhällsproblem som inte får ignoreras.
Även om kroppshets fortfarande är vanligare bland unga kvinnor, kan unga män inte marginaliseras, i synnerhet eftersom män och kvinnor påverkas på olika sätt. Kvinnor hetsas till att bli slankare, män till att bli större och genom mer extrema metoder.
Fokus i debatt och forskning har främst legat på unga tjejer och ämnet är relativt outforskat bland pojkar och unga män. Det finns i princip inga djupgående studier om hur kroppsideal bland unga män i Sverige påverkas av samhället, inklusive sociala medier. Det vi kan se är effekterna. Andelen tonårskillar som vittnade om hetsätning eller svält hos BUP ökade från 4 till 11 procent mellan 2018 och 2022. Vi vet även att exempelvis användningen av anabola steroider är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor.
Andelen tonårskillar som vittnade om hetsätning eller svält hos BUP ökade från 4 till 11 procent mellan 2018 och 2022
Framtida politiska åtgärder och handlingsplaner behöver ta hänsyn till både unga kvinnors och mäns perspektiv och erfarenheter. Den pågående statliga utredningen om sociala mediers påverkan på unga kvinnor bör kompletteras så att även pojkar och unga män inkluderas. Regeringen bör även ta fram en nationell handlingsplan för hur kroppshets ska motverkas bland både män och kvinnor.
Vidare krävs konkreta åtgärder, exempelvis i form av utbildning i källkritik och AI-genererat innehåll i skolan, tydligare regler för innehåll och märkning i sociala medier samt ökade krav på techbolag kring sociala medieplattformarnas algoritmer.
Sociala medier spär på kroppshetsen bland unga. Nu krävs politisk riktning som säkerställer att hälften av Sveriges unga inte glöms bort.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Svenska gymnastikförbundet och Svenska idrottslärarföreningen: ”Dagens barn kan inte ens slå en kullerbytta”
Ebba Busch och Jakob Forssmed, KD: ”Inga egna skärmar för barn i låg- och mellanstadiet”
