Gängens unga utförare fortsätter att prägla den svenska nätverksbrottsligheten. Ett par veckor före jul kom nyheten att en 12-årig pojke misstänks ha avfyrat skotten som dödade en 21-årig man i Malmö. Enligt bedömare är han den hittills yngste som misstänks i en dödsskjutning.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas. Om brottsmisstankarna gäller särskilt allvarliga brott kan däremot skuldfrågan prövas i domstol. Åklagare väcker då en så kallad bevistalan mot barnet.
Förra året ökade antalet bevistalan kraftigt. Under 2024 prövade svenska domstolar 78 brottsmisstankar mot totalt 38 barn under 15 år. 2025 mer än fördubblades antalet misstänkta till 88, enligt siffror från Åklagarmyndigheten.
För 25 av barnen handlade det om misstankar om mordförsök, den vanligaste brottsrubriceringen följt av grovt vapenbrott.
Mot fem av barnen väcktes bevistalan för mord. Ett av fallen är den uppmärksammade dödsskjutningen av en gängman i Linköpingsstadsdelen Berga i augusti 2024.
41-åringen lurades till mordplatsen i tron att han skulle göra upp en narkotikaaffär. I stället blev han offer för vad tingsrätten liknar vid en ren avrättning.
Från nära håll sköts gängtoppen med flera skott av en då 14-årig pojke.
I oktober 2025 dömdes sex män för medverkan i mordet. Brottet ansågs särskilt hänsynslöst, bland annat eftersom de involverat den underårige pojken i dödsskjutningen. I domen kallas 14-åringen för ett verktyg som de äldre använt sig av.
Den stora ökningen kommer inte som någon överraskning, enligt Ardavan Khoshnood, docent i akutsjukvård och kriminolog vid Lunds universitet. Snarare ser han det som en logisk följd av att kriminella nätverk allt oftare anlitar barn och unga för att begå allt grövre brott.
Enligt Ardavan Khoshnood har det skett ett moraliskt skifte bland uppdragsgivarna.
– För tio år sedan hade kriminella nätverk en viss heder som de levde efter. I dag är det fullständigt bortsuddat. Dessutom har klimatet blivit råare.
Ofta är det andra minderåriga som rekryterar barn till de kriminella gängen, konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport 2025. Vanligtvis handlar det om pojkar i övre tonåren som involverar 12–15-åringar i brottsligheten med syftet att själv klättra i hierarkin.
En av slutsatserna var att barn och unga i dag tenderar att involveras i grova brott direkt.
– Tidigare fungerade de oftast som springpojkar, men vi ser i vår studie att de unga barnen även får morduppdrag och andra allvarliga uppdrag ibland, säger utredaren Monika Karlsson på Brå.
Brottsförebyggande rådets studie tittade på 430 unga som utreddes för brott under 2022 och 2023.
De senaste årens utveckling avspeglar sig också i rättspolitiken. Sedan den 1 oktober 2025 får polisen använda hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation även mot barn under 15 år.
Regeringen vill också se en sänkning av straffmyndighetsåldern till 13 år, ett förslag som ett stort antal remissinstanser riktat hård kritik mot.
I ett uppmärksammat upprop har 168 åklagare och domare motsatt sig lagändringen. De varnar för att åtgärden saknar stöd i forskningen och att resultatet kan vara att brottsligheten skjuts ännu längre ner i åldrarna. 34 åklagare angav att de är redo att lämna yrket om sänkningen går igenom.
Hur skulle en sänkning av straffbarhetsåldern kunna påverka utvecklingen?
– Det beror på vad man är ute efter. Om man vill avskräcka barn och unga från att gå in i kriminalitet så har det föga effekt, säger Ardavan Khoshnood.
Han nämner mordet i köpcentret i Emporia i Malmö 2022 som ett exempel på att unga utförare inte sällan uppvisar en likgiltighet kring om de grips eller inte. Då var skytten en vid tillfället 16-årig pojke som obekymrat gick ut och beställde en taxi efter dådet.
– För vissa unga kan det rent av innebära någon form av status att bli gripen.
Om syftet är att få bort kriminella från gatorna och skada nätverken kan en sänkning av straffåldern däremot bli mycket effektiv, tror Ardavan Khoshnood.
Kommer vi att få se ännu yngre gärningspersoner?
– Jag tror inte det. Det finns nog någon slags smärtgräns där vid 12-årsåldern. En 8-åring har väldigt svårt att hantera en Kalasjnikov, dessutom är yngre barn inte lika etablerade i sociala medier. Tittar man på andra länder som har problem med brottslighet så ser vi inte att utförarna blir yngre och yngre.
Dramatisk ökning av antalet barn under 15 år som ställs inför rätta
