I juni 2025 stod representanter från riksdagens alla partier på en scen i Rosenbad och meddelade att man enats om historiska satsningar på försvaret.
– Våra barn och barnbarn ska inte behöva lära sig att prata ryska, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Det handlade om stora lån på upp till 300 miljarder för att täcka det Trumpdrivna kravet om att varje allierad skulle lägga 5 procent av BNP på försvar. 3,5 procent till det militära försvaret och 1,5 procent till det civila.
Men pengarna räcker inte på den militära sidan. De militära behoven är klart högre än 3,5 procent.
– De krav som ställs på oss har blivit både högre och dyrare än vad vi kunde tro, säger Jörgen Berglund (M), ordförande i försvarsberedningen.
I sin senaste rapport skriver beredningen att ”Försvarsmakten bedömer att resursbehovet för en hög uppfyllnad av Natos förmågemål klart överskrider den av Nato fastställda målnivån om 3,5 procent av BNP”.
Natomedlemskapet innebär krav på Sveriges krigsorganisation som ”inte ryms inom beslutade ekonomiska ramar”.
– Det är den bedömning som Försvarsmakten har gjort. Jag vet inte hur djuplodad den är. Men jag skulle inte hålla det för osannolikt att det stämmer, säger Jörgen Berglund.
Den rapport som han och beredningen lämnat är tydligare:
”Försvarsberedningen konstaterar att beslutade ekonomiska ramar och de förutsättningar som ligger till grund för Försvarsmaktens nuvarande planering dock inte är tillräckliga för att i alla delar uppfylla de förmågemål som 2025 tilldelades Sverige.”
När Sverige redovisar försvarsutgifter till Nato ingår sedan juni det militära stödet till Ukraina. Det innebär ett antal miljarder som inte bygger upp försvaret i landet.
Natos förmågemål är alliansens beställning på vad varje land ska bidra med i de gemensamma försvarsplanerna:
Brigader med tusentals soldater, stridsflyg och militära fartyg som med generalsekreteraren Mark Ruttes ord ska försvara ”varje tum av allierat territorium”.
Försvarsberedningens ordförande har i nuläget ingen uppfattning om hur många miljarder som saknas för att Sverige ska nå upp till förmågemålen.
– Jag vill inte spekulera i det här läget. Jag tror att det viktiga vi kan göra nu är att ta fram underlag för en mer precis bedömning och utifrån det titta hur mycket mer det krävs, säger Jörgen Berglund.
Det finns flera orsaker att målen missas. Infrastrukturprojekt, som nya regementen, drar ut på tiden. En hel del av Försvarsmaktens materiel har visat sig vara i sämre skick än man trott. Priserna på försvarssystem skjuter i höjden när många länder vill köpa samtidigt.
– Allting blir dyrare, både stora materielprojekt och infrastrukturinvesteringar, och det är klart att fördyringar på materiel, det äter ju upp utrymmet, säger Jörgen Berglund.
Bristen på pengar kommer att landa i knät på den regering som ska leda Sverige fram till nästa val. DN har ställt frågor till Socialdemokraterna, men partiet vill inte svara under försöken att bilda en ny regering.
– Var och en får svara på om man avser att hålla fast i att vi ska vara den allierade som vi har sagt. Det vill säga att inte vara bäst i klassen, men att uppfylla det som vi åtar oss, säger Jörgen Berglund.
USA:s försvarsdepartement Pentagon genomför under hösten en översyn av hur man ska basera amerikanska styrkor i Europa. Signalerna har länge varit att de ska minska.
Det pekar mot ännu större hål i Natos försvarsplaner – luckor som andra måste stänga.
– Det är en realitet. Europa måste ta ett större ansvar, säger Jörgen Berglund.
Den svenska slutsatsen om att försvarskassan är för liten kan jämföras med resonemangen i Finland, ett land som aldrig skar ner på försvaret på samma sätt som Sverige.
En försvarspolitisk arbetsgrupp slog i somras fast att Finlands försvarsbehov klart överskrider 3,5 procent av BNP de kommande tio åren.
Finlands militära kostnader kan fördubblas, rapporterar Yle.
Men alternativet är värre, enligt försvarspolitikerna. De jämför med Ukraina, som i slutet av 2025 hade totala skador på cirka 588 miljarder euro, enligt en uppskattning. Att bygga upp landet efter ett krigsslut kan ta upp till 40 år.
Om Finland hamnar i krig skulle landet lägga minst 30 procent av BNP på försvaret, bedömer arbetsgruppen, som skriver:
”Priset på mänskligt lidande och immateriella förluster kan inte ens uppskattas.”
Fakta.Här missar försvaret Natos mål
Armén. Natos förmågemål ställer högre krav på mer vapen och materiel, högre kvalitativ och uthållighet än det om är möjligt i planering och ekonomiska ramar.
Flygvapnet. Natos operationsplanering och förmågemål innehåller uppgifter och roller som inte ingår i flygvapnets nuvarande planer eller ekonomi.
Ammunition. Natomålen kräver större lager av både ammunition och förnödenheter för att skapa mer uthållighet.
Luftvärn. Behövs större investeringar för att skydda mot drönare, robotar och attackflyg.
Multidomäna operationer. Krigföring där olika försvarsgrenar samverkar. Ställer höga krav på flödet av underrättelser, ledning och bekämpning.