Europa letar ny strategi för att möta ryska hotet när USA:s intresse avtar

USA har en särställning i Nato. Det är amerikanska kärnvapnen som är yttersta avskräckningen mot ett ryskt angrepp på en Natoallierad. Det är amerikanska ministrar som skakar hand med försvarsalliansens generalsekreterare inför fotografernas smattrande kameror och som håller egna presskonferenser.

I sitt första Natomöte för ett år sedan deklarerade USA:s försvarsminister Pete Hegseth att det är Europas ansvar att stoppa Putins framfart.

Några dagar senare följdes budskapet upp av vicepresident JD Vance. På den stora säkerhetskonferensen i München sade han att största hotet mot Europa inte är Ryssland. Största hotet, enligt Vance, kommer inifrån ”genom att Europa backar från sina mest fundamentala värderingar”. Han exemplifierade med inskränkt yttrandefrihet.

Europeiska ledare chockades.

När Natos försvarsministrar möts på torsdag kommer inte Pete Hegseth.

– Det är beklagligt, säger Anna Wieslander, Nordeuropachef för amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Hon tror att Washington vill skicka signalen att man inte längre har samma intresse för Europa och för Nato.

– Men om amerikanerna vill att Europa tar huvudansvaret för Ryssland och Ukraina, så måste det föras samtal om hur det ska gå till och i vilken form. Detta bör ske tillsammans, annars är det bara något som våra motståndare kan utnyttja, säger Anna Wieslander.

JD Vance kommer inte till säkerhetskonferensen i München som inleds på fredag, enligt uppgifter när denna artikel färdigställs. I stället blir det utrikesminister Marco Rubio.

Anna Wieslander ser det som positivt, eftersom Rubio av européerna ses som konstruktiv. Hon tycker också det är bra att många amerikanska kongressledamöter kommer att vara på plats.

Risto E J Penttilä, expert på internationell politik, tolkar också vicepresidentens frånvaro som goda nyheter.

– Att Vance inte kommer visar att USA inte vill störa relationen med Europa, säger han.

Penttilä tror att USA vill lugna ned läget inför de viktiga amerikanska mellanårsvalen.

Han räknar med att Europa försöker bibehålla en god relation med Trump och USA, men inte längre vara ”the nice guy”.

– Det kommer inte bara handla om att spela golf. Efter Grönlandsepisoden har man insett att Europa måste vara tuffare och öppet kritisera USA.

Förra årets turbulens har fått Europa att agera. När USA har dragit bort sitt stöd till Ukraina har Europa växlat upp. Många europeiska länder ökar investeringarna i sina försvar.

– Konturerna av den amerikanska utrikes- och säkerhetspolitiken är tydligare nu. Europa kommer längre ned i prioritetsordning, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

För honom väntar en intensiv mötesvecka: på onsdag och torsdag i Bryssel med först ministerkollegerna i EU och sedan med dem i Nato. Sedan vidare till München och den årliga säkerhetskonferensen.

Även om Pete Hegseth uteblir från Natomötet, vilket även utrikesminister Marco Rubio gjorde vid ett möte i december förra året, är Pål Jonson övertygad om att USA fortsatt är engagerat i försvarsalliansen.

– Det finns ett väldigt starkt stöd i kongressen för alliansen, säger Pål Jonson.

Men han konstaterar också att Europa måste ta ett större ansvar för den konventionella avskräckningen inom Nato och nämner FLF (Forward Land Forces) Finland. Det är en Natostyrka där fem länder ingår och som leds av Sverige.

Även Peter Hultqvist, Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson, litar på att USA finns kvar i Nato.

– Avtal som är undertecknade inom ramen för Nato måste betraktas som gällande. Börjar man med något annat bidrar man bara till spekulationer och splittring av olika slag, säger han.

I det skakiga läge som är nu vill han se tätare militära samarbeten mellan Norden, Baltikum, Polen och Tyskland för att värna området från Arktis till hela Östersjön och avskräcka Ryssland från att attackera.

– Det innebär att vi måste höja vår nationella förmåga i alla länder samtidigt som vi blir oerhört starkt interoperabla, det vill säga kan samverka i olika situationer. Det här skulle stärka Nato i vår del av Europa, säger Hultqvist.

Han vill även ha med Frankrike och Storbritannien i samarbetet.

Rysslands anfall på Ukraina och USA minskade intresse har fått EU att kliva fram. Förutom massiva stödpaket till ukrainarna finns åtskilliga projekt riktade för att stärka försvarsindustrin.

EU-kommissionären för försvarsfrågor, Andrius Kubilius från Litauen, har efterlyst en europeisk styrka på upp till 100 000 soldater. Den ska kunna ersätta amerikanska trupper om USA lämnar Europa.

Utspelet har fått ett minst sagt ljummet mottagande i Sverige.

– Vi har inga indikationer på att USA kommer att lämna. Vi behöver dock förbereda oss på att man minskar sin närvaro. Framförallt vill vi se att alla Natoländer lever upp till sina åtaganden att investera i sina försvar, säger Pål Jonson.

Peter Hultqvist framhåller att även om USA blivit mer oförutsägbart ska det inte räknas bort.

– Vi ska försöka sträva efter att ha dem kvar i Europa, säger Peter Hultqvist.

Läs mer:

Michael Winiarski: Så ser USA:s militära strategi ut – tonar ner ryskt hot

Ny elitstyrka skapas: ”Stora grejer och mycket ansvar”