Efter månader av splittring kom beskedet på fredagen: EU-kommissionen med ordförande Ursula von der Leyen vill lätta på trycket i unionens viktigaste klimatpolitiska verktyg, utsläppsrättshandeln.
Förslaget innebär att den fossila industrin får längre tid att ställa om och att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar långsammare än planerat.
Som DN skrev om på torsdagen kan det bli ett dråpslag mot de nya gröna stålsatsningarna i norra Sverige.
”Fredagens förslag från EU-kommissionens om ändringar om ETS är orättvist mot svenska företag som legat i framkant och gjort nödvändiga satsningar i omställningen”, skriver statsminister Ulf Kristersson till DN.
Konkret handlar det om att utsläppstunga företag, som stål- och cementindustrin, måste köpa utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. EU minskar antalet utsläppsrätter enligt en viss kurva varje år, vilket successivt höjer priset på fossila utsläpp.
Just den mekanismen ligger till grund för affärsplanerna bakom Stegras och SSAB:s nya stålverk i Boden och Luleå. Vätgasbaserat stål är dyrare att producera än traditionellt kolstål. Kalkylen bygger därför på att den fossila produktionen blir allt dyrare.
Men nu vill EU-kommissionen bromsa den utvecklingen.
Antalet utsläppsrätter skulle enligt tidigare regler minska med 4,4 procent om året. Efter uppgifter om att takten kunde sänkas till 3,4 procent landade kommissionen i ett kompromissförslag: 3,7 procent från 2031 och 1,7 procent från 2036.
Dessutom föreslås att stålindustrins fria utsläppsrätter ska fasas ut först 2038, i stället för 2034. Det ger fossila stålproducenter fyra extra år med lägre kostnader.
Därmed kan grunden för det gröna stålet i norr skakas.
Sverige har ihop med Finland och flera andra länder jobbat för att behålla EU:s höga klimatmässiga svansföring. Ulf Kristersson skickade så sent som i måndags ett skarpt brev ihop med Finlands statsminister till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Nu är han kritisk.
”Det är unionens kraftigaste verktyg för att minska utsläppen, och en konkurrensfördel för Sverige och svenska jobb”, skriver han.
Bakom urvattningen står tio av EU:s största ekonomier, däribland Polen, Italien, Tjeckien och Österrike. De anser att nuvarande regler skadar industrin och pekar på att den geopolitiska osäkerheten ökar, samtidigt som höga energipriser och utsläppsrätter riskerar nedläggningar och utflyttning av industrier – och att konkurrenter från övriga världen gynnas.
SSAB skriver till DN att företaget just nu analyserar förslaget. Stegras presschef Karin Hallstan vill inte svara på DN:s fråga hur det konkret påverkar affärsplanen, men skriver i en mejlkommentar att Stegra tagit höjd för ett spann i den framtida prisutvecklingen.
”Lägre ambitioner är olyckligt, särskilt för klimatet, men Stegra skulle ändå ha god lönsamhet.”
I april räddade Wallenbergsfären det krisande Stegra med mångmiljardbelopp genom Wallenberg Investments. Dess vice ordförande Jacob Wallenberg varnade i juni för följderna om ETS ändras i Ekots lördagsintervju. DN har sökt honom på fredagen.
Även Åsa Westlund, klimat- och miljöpolitisk talesperson (S), är kritisk till EU-kommissionen.
– Investeringarna i norr har drivits av ett högt pris att släppa ut koldioxid. Det är allvarligt för dem och alla andra svenska bolag som ligger i framkant i klimatarbetet.
Hon är kritisk till regeringen, som hon tycker borde ha initierat ministermöten och lobbat hårdare.
Även Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, är kritisk:
– Man ändrar spelreglerna under spelets gång. Det är dåligt för företag som ligger i framkant. Detta minskar EU:s möjligheter att nå klimatmålen i ett läge där de bör bli högre.
ETS är det kanske tyngsta verktyget i EU:s klimatpolitik när utsläppen ska minskas med 90 procent till 2040. Statsminister Ulf Kristersson pekade i måndagens brev till von der Leyen på att alternativet är att kraftigt minska utsläppen inom transport, byggnader, jordbruk eller inom skog- och markanväning. Och att det innebär ”signifikanta politiska och ekonomiska utmaningar”.
På fredagen skriver han till DN:
”Fredagens förslag riskerar att lägga ett orimligt stort ansvar på den svenska skogen.”
Fredagens besked är ett lagförslag från EU-kommissionen. Redan på måndag inleds förhandlingar med medlemsländerna och Europaparlamentet som väntas pågå upp mot ett år.
Fakta.Kommissionens nya ETS-förslag
• Utsläppstaket ska sänkas långsammare: med 3,7 procent per år från 2031 och 1,7 procent från 2036.
• Tung industri får behålla fria utsläppsrätter längre – till 2038.
• En del av gratisrätterna villkoras med att företagen genomför investeringar som minskar utsläppen.
• Minst hälften av medlemsländernas ETS-intäkter ska användas till industrins klimatomställning.
• Systemet utvidgas till bland annat mindre fartyg, fler flygningar och avfallsförbränning.
• Förslaget ska nu förhandlas av medlemsländerna och EU-parlamentet.
