Vänsterpartiet meddelade på tisdagen att ledningen har kommit överens med V-kandidaten Mohamed Abdukardir Ali om att han ska ta en ”timeout”. Ali ska inte tjänstgöra som riksdagsledamot ”från mandatperiodens början”.
Detta efter att Riksenheten mot korruption utreder ”otillbörligt verkande vid röstning”. Enligt utredningen, som V-kandidaten förekommer i, ska personer ha skjutsats till vallokalen med färdigkryssade sedlar. Bland uppgifterna nämns även betalningar. Själv förnekar han all inblandning.
Det finns inget som heter ”timeout” för en riksdagsledamot enligt församlingens regler och en ersättare kan inte kliva in per automatik, påpekar statsvetaren och Timbro-förläggaren Andreas Johansson Heinö för Expressen. Det troliga är att Vänsterpartiet inleder mandatperioden med en ledamot mindre, vilket skulle förändra mandatställningen mellan blocken till 175 mot 173.
Men om Mohamed Abdukardir Ali vill ha sin plats i riksdagen kan Vänsterpartiet inte hindra honom.
– Riksdagsmandaten är personliga, säger Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt på Örebro universitet.
En domstol kan däremot ta bort ett riksdagsmandat om ledamoten i fråga döms för brott. Men då måste gärningen ha varit allvarlig.
– Röstfusk är givetvis inget bagatellbrott, man tenderar att se ganska allvarligt på sådant, säger Joakim Nergelius,
Men utfallet beror helt på vem som är skyldig till röstpåverkan. Om Abdukardir Ali själv inte har gjort något brottsligt men någon annan i hans närhet blir dömd är det inte säkert att det drabbar V-kandidaten.
– Det tror jag inte, den processen är helt kopplad till att den här personen döms för brottet. Om man kommer fram till att det är någon kompis till honom som har velat hjälpa honom, då är ju inte han själv skyldig.
Hur fallet kommer att sluta är svårt att föregripa, menar Nergelius. Det finns, vad han vet, inget historiskt exempel.
– Jag känner inte till ett liknande fall. Det kommer liknande rapporter varje år, men det här skiljer sig eftersom det rör en person som har blivit invald i riksdagen.
En annan teoretisk möjlighet är att det blir omval. Det skulle kunna ske om valresultatet överklagas till Valprövningsnämnden – vilket alla med rösträtt i sammanhanget kan göra inom tio dagar från att valresultatet fastställts – och om myndighetens utredning sedan kommer fram till att valet ska göras om i valdistriktet eller -kretsen.
Emma Hellman, kanslichef på Valprövningsnämnden, säger att ett lokalt omval i Borlänge rent teoretiskt skulle kunna leda till en annan mandatfördelning i riksdagsvalet, men det ska mycket till innan dess.
– Vi har fortfarande inte hunnit så långt i handläggningen att vi ens har en känslighetsanalys från Valmyndigheten och det behöver vi för att kunna se differenserna. Alltså hur många röster som hade behövts för att mandatfördelningen skulle ändras och kanske även hur många röster som hade krävts för att en annan person hade kommit in i personvalet, säger Hellman.
Fakta.Omval
● Omval kan ske om valresultatet överklagas till Valprövningsnämnden inom tio dagar efter att Valmyndigheten fastställt valresultatet, det vill säga tio dagar efter den 19 september denna gång.
● Valprövningsnämndens uppgift är att ta ställning till om det har förekommit ”en avvikelse från föreskriven ordning eller någon ”otillbörlig påverkan” eller om någon ”otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt”.
● Omval är ovanliga och i modern tid har det bara hänt en knapp handfull gånger: en del av Örebros kommunalval och hela Västra Götalands regionval 2010; Faluns kommunalval 2018; valet till sametinget 2025.
● Det har handlat om saker som felaktigt godkända budröster, missade förtidsröster och väljare som inte fått rösta.
● I några av fallen förändrades mandatfördelningen på marginalen, men just marginalen kan vara avgörande för majoritetsförhållandet. Ett omval gäller alltid minst en valkrets.
På tisdagen hade myndigheten fått in omkring 2 200 överklaganden och en översiktlig uppskattning är att en stor del rör Borlänge – nämnden tog emot totalt 406 överklaganden av valresultatet 2022 och 723 stycken 2018.
– För att stilla oron bland allmänheten ska sägas att alla överklaganden kommer att hanteras. Antalet avgör inte om det föreligger ett fel eller inte, säger Emma Hellman.
På sociala medier sprids länken till Valprövningsnämndens formulär tillsammans med uppmaningar om att överklaga valet. Flera inflytelserika konton har publicerat länken, andra konton har systematiskt svarat på inlägg om händelserna i Borlänge med instruktioner om att överklaga. En del konton spekulerar också i hur ett omval hade kunnat gynna Tidöpartierna om väljare då skulle resonera annorlunda.
Emma Hellman påpekar också att omval inte är den enda åtgärd som Valprövningsnämnden kan besluta om.
– Man tar alltid den minst ingripande rättelsen, ibland räcker det med en omräkning av röster, men det går inte att säga i det här läget om det ens är möjligt, förutsatt att det som sägs i medierna är sant. Inte förrän själva prövningen sker vet man om det skulle ha någon påverkan.
Fakta.Så röstade Dalarna
Riksdagsvalkretsen Dalarnas län hade i år 223 713 röstberättigade varav 190 170 röstade, vilket motsvarar 85,01 procent. Så här fördelades rösterna procentuellt (förändring från 2022 inom parentes):
S: 29,52 (-2,14)
SD: 22,29 (-3,40)
M: 18,35 (+1,92)
KD: 7,08 (+1,06)
C: 6,49 (-0,01)
V: 5,76 (+0,43)
L: 4,03 (+0,93)
Dalarnas län har 9 fasta valkretsmandat och fick i år 2 så kallade utjämningsmandat. Så här fördelades de 11 mandaten (SD tappade ett och MP fick ett):
S: 3
SD: 2
M: 2
KD: 1
C: 1
V: 1
L: 0
Utjämningsmandat är sådan som fördelas mellan valkretsarna för att göra slutresultatet så rättvist och proportionerligt som möjligt i förhållande till partiernas totala röstetal. Ett av Dalarnas utjämningsmandat tillföll MP, det andra V, det vill säga personvalda Mohamed Abdukardir Ali.