– Vi behöver Grönland, just nu kryllar det av ryska och kinesiska krigsfartyg utanför. Vi kan inte låta Ryssland och Kina ockupera Grönland, och det är vad de skulle göra om inte vi gör det.
Så har Donald Trump sagt för att motivera att USA tar kontroll över Grönland. Men få, om ens några, bedömare håller med om hans analys.
– Det finns inga belägg för att det skulle krylla av av kinesiska eller ryska fartyg runt Grönland. Det är ett falskt påstående som verkar syfta till att rättfärdiga amerikansk kontroll över Grönland, säger Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina som bland annat studerat Kinas strategi kring Arktis.
På liknande sätt uttrycker sig andra bedömare, diplomater och politiker.
– Det stämmer inte att det är mycket rysk och kinesisk aktivitet runt Grönland, säger Norges utrikesminister Espen Barth Eide till NRK.
Däremot har både Kina och Ryssland relativt stor närvaro i Berings sund, utanför den amerikanska delstaten Alaska, där de också genomfört gemensamma militärövningar. Kina har också isbrytare i Arktis som man uppger är där i forskningssyfte.
Att Kina skulle vara ute efter att ta militär kontroll över Grönland dömer de flesta ut som osannolikt. En fråga är hur det skulle gå till rent praktiskt. Kina har, till skillnad från USA, inte militärbaser utspridda över världen. De enda kinesiska militärbaser på utländsk mark som existerar finns i östafrikanska Djibouti och i grannlandet Kambodja. Länder som ligger längre bort från Grönland än Kina.
Det intresse som Kina faktiskt har visat i Grönland handlar framför allt om öns reserver av sällsynta jordartsmetaller. I början av 2010-talet försökte Grönland locka till sig investeringar i gruvnäringen, bland annat från Kina. Att satsa på gruvindustrin sågs som en väg mot självständighet och i Kina såg Grönland en kapabel investerare.
Men sedan dess har de kinesiska investeringarna kommit av sig. Kinesiska företag har gjort ett fåtal investeringar i planerade gruvprojekt och inget av dem har lett till någon brytning. De logistiska utmaningarna på Grönland där stora delar är täckt av is är stora och i dag finns bara en kinesisk investering kvar på Grönland. Ett kinesiskt bolag äger en andel i ett australiensiskt bolag som köpt rättigheter att projektera efter sällsynta råvarumetaller i Kvanefjeld, som anses vara världens näst största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Men det projektet har satts på paus, bland annat på grund av de effekter det skulle ha på miljön och de som bor i området.
Tvärtom från vad Trump säger har alltså Kinas engagemang i Grönland minskat på senare tid. Flera av försök från kinesiska företag att göra affärer på ön har stoppats. Exempelvis blockerade den danska regeringen ett statligt kinesiskt företag som lagt bud på att bygga ut och modernisera landningsbanor på grönländska flygplatser. Och nyligen fick Kina nej till att köpa en övergiven dansk flottbas på Grönland. I stället bestämde sig Danmark för att återinvestera och öppna basen igen.
– Kina är betydligt mer försiktigt nu. Det har blivit en så känslig plats geopolitiskt så jag tror att kinesiska investerare tänker sig för noga och går väldigt försiktigt fram när det gäller Grönland. De föredrar nog att investera på andra ställen, säger Patrik Andersson.















