Minst 24 personer dödades i de senaste ryska attackerna mot den ukrainska huvudstaden och sammanlagt ännu fler på andra håll i landet. Flyganfallet är en förlängning från det tidigare dygnet och är därmed det största i sitt slag sedan det fullskaliga krigets utbrott.
Johan Huovinen tolkar Rysslands intensiva attack som ett sätt att i första hand dränera den ukrainska militären på resurser. Ukraina hävdar att man lyckats skjuta ner 94 procent av drönarna och 73 procent av robotarna, det vill säga att man tvingats till stora ansträngningar på luftvärnets depåer.
– Ryssland ser ut att försöka tvinga fram någon typ av avgörande efter att Ukraina varit ganska framgångsrika i sina attacker mot oljeindustrin, kärnan i den ryska ekonomin. Det är markant att de genomför attacken dagtid och att den varade så pass länge, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Enligt preliminära uppgifter från den ukrainska militärens utredning har Ryssland använt projektiler av robottypen Kh-101 som har tillverkats under årets andra kvartal. Det skulle bekräfta att Ryssland kunnat importera nödvändiga komponenter som egentligen omfattas av omvärldens sanktioner.
– Det är uppenbart att de har brist på komponenter, det har man sett tidigare också. Det är inte bara Kina som säljer, utan det är företag från andra håll också. Att de använder så ny materiel talar också för en brist, det normala hade varit att de skjuter upp det som är äldst, säger Johan Huovinen.
Från rysk sida har man på senare tid signalerat att man vill förhandla – ”jag tror saken börjar närma sig sitt slut”, sade president Vladimir Putin i helgen – men den nödvändiga parten USA har nu inte varit tillräckligt tillmötesgående i det avseendet. Landets geopolitiska fokus har i stället varit upptaget med Kinarelationerna och Irankriget.
– Just nu befinner vi oss i ett limbo samtidigt som Ukraina varit väldigt framgångsrika. I rysk press kunde man häromdagen läsa att man vill ha en förhandling med Europa inblandat, men alla nuvarande ledare beskrivs som galna, i synnerhet EU-ledarskapets Ursula von der Leyen och Kaja Kallas, säger Johan Huovinen.
Framgångarna han nämner handlar om att Ukraina den senaste månaden återerövrat mer terräng än vad Ryssland gjort, vilket enligt tankesmedjan ISW är första gången sedan framryckningen i Kursk under sensommaren 2024. Nettot är förvisso blygsamt och Ryssland har fortfarande kontroll över en femtedel av Ukraina.
– Det sker i regioner som Dnipropetrovsk och Zaporizjzja, men det är gott nog. När Putin säger att kriget ska ta slut det här året så innebär väl det att de fattat att de inte kommer att kunna ta hela Cherson, men väl att Luhansk och Donetsk går att uppnå. Däremot ser det ju inte ut som att det skulle ta slut i år, säger Johan Huovinen.
Läs mer:
Brutal rysk attack mot Kiev – minst 24 döda
Sanna Torén Björling: Ryskt regn av drönare – det är en markering
