Eftersom de svenska elnäten drivs på en monopolmarknad sätter Energimarknadsinspektionen (Ei) ett tak på hur mycket nätbolagen får ta ut av kunderna – totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027.
Då bolagen hittills tagit ut mindre än tillåtet så finns utrymme för höjda avgifter framöver.
Den slutsatsen drar Ei efter att ha jämfört nätföretagens intäkter under 2024 med intäktsutrymmet för samma period, inklusive beloppen från en omtvistad lag som ger bolagen rätt till ytterligare mångmiljardbelopp fram till 2027.
Sammantaget fanns utrymme för nätbolagen att ta ut ungefär 100 miljarder under 2024, men det blev 70. Siffrorna för 2025 har ännu inte rapporterats in.
– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger avdelningschefen Tommy Johansson.
Men intäktsramen är ju ett tak. Nätbolagen kanske inte utnyttjar hela utrymmet?
– Historiskt sett brukar de större bolagen ligga nära taket. Vi har inte fått några signaler om att det skulle bli annorlunda nu.
Elnätsbolagen gör väl bara det de har rätt till?
– Man kan inte säga att de gör fel så länge de håller sig inom ramarna.
Har ni som myndighet något verktyg alls för att stoppa bolagen att maxa uttaget?
– Nej, vi jobbar utifrån en förhandsreglering. Vi kan inte ändra på intäktsramarna i efterhand utifrån hur reglerna ser ut.
Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, har också analyserat siffrorna och drar liknande slutsatser.
– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta.
Han säger att några av de största nätbolagen också har fått de procentuellt sett största utökningarna av ramarna jämfört med den förra tillsynsperioden. Exempelvis Vattenfall, som äger en stor del av nätet i norra Sverige och andra delar av landet.
Det statliga bolaget uppger för DN att det satsar mer än vad elnätsavgifter täcker, samtidigt som man står inför ytterligare stora investeringar.
Vattenfall höjde nyligen priserna med 14 procent, men vill inte uttala sig om framtida nivåer.
– Enligt mina beräkningar finns det utrymme för flera bolag, bland annat Vattenfall, att höja priset med omkring 10 till 15 procent även för 2027, säger Björn Berggren.
Detta efter att de svenska elnätsavgifterna redan ökat betydligt mer än den allmänna prisuppgången över tid.
I fjol fick Ei drygt 2 400 klagomål och frågor om elnätsbolagen, framför allt kopplat till prishöjningar och effektavgifter.
Mer än någonsin tidigare, enligt myndigheten, som nyligen fick i uppdrag av regeringen att utreda om elnätsföretagen haft oskäligt höga avgifter.
Leder det till mer rättvisa elnätspriser eller bara en rapport som konstaterar sakernas tillstånd?
– Uppdraget bygger på att vi ska redovisa uppgifter, inte åtgärder. Men vi får se vad politiken gör av resultatet, säger Tommy Johansson på Energimarknadsinspektionen.
Som DN tidigare berättat har myndigheten också fått ett ökat mandat att styra över regleringen som styr nätbolagens intäkter.
– Men det handlar snarare om att dämpa prishöjningarna än att det blir tal om sänkta ramar.
Fakta.Så bestäms intäkterna för elnätsbolagen
● Elnäten drivs av cirka 170 nätbolag på en monopolmarknad i Sverige.
● Energimarknadsinspektionen bestämmer hur mycket bolagen får ta ut under en fyraårsperiod i taget.
● Detta kallas intäktsramar, som för perioden 2024-2027 uppgår till cirka 326 miljarder kronor, en ökning med drygt 40 procent jämfört med tidigare.
● Ramarna syftar till att kunderna ska betala en skälig avgift, och ska täcka kostnaderna för en effektiv och ändamålsenlig drift.
● Nätbolagen får incitament att investera och utveckla elnäten på ett kostnadseffektivt sätt.
● Reglerna har kritiserats för att gynna bolagen alltför mycket och i höstas beslutade riksdagen att ge Ei större mandat att styra regleringen.
Källa: Energimarknadsinspektionen
