Vid det nerbantade firandet av segerdagen i helgen talade Vladimir Putin ytterst lite om den pågående invasionen i Ukraina. Han sade dock kort att ”specialoperationen, som Moskva kallar kriget, snart kan vara över.
På tisdagen upprepade Kremls talesperson Dmitrij Peskov budskapet i en intervju med den statliga nyhetsbyrån Tass.
– Det stora arbete som har lagts ned på fredsprocessen gör att vi kan säga att slutet verkligen är nära, säger han.
Men några konkreta förslag på lösningar presenterade varken Peskov eller Putin. Tvärtom har diskussionerna där både Ryssland och Ukraina deltar avstannat helt. Länderna har inte samlats i trepartssamtal med USA sedan de amerikanska bombningarna av Iran inleddes i slutet av februari.
Inte heller när samtalen pågick tycktes freden vara nära. Ryssland har inte backat på sina territoriella anspråk och det enda konkreta som kommit ut från förhandlingarna är fångutväxlingar mellan länderna.
– Det är ett sätt att vilseleda från Rysslands sida, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Han säger att Ryssland på detta vis försöker manipulera opinionen i Europa, medier och politiker. Att Kreml försöker framstå som initiativtagare till fred och ge Ukraina skulden för att kriget fortfarande pågår.
– Trots att det är Ryssland som angripit Ukraina helt oprovocerat och att man bedrivit kriget i stor skala i över fyra år.
Kreml vill att europeiska ledare ska sätta press på Ukraina att inte attackera mål som oljeraffinaderier och depåer eftersom det är ett ”känsligt läge”, enligt Jakob Hedenskog.
Den senaste tiden har Ryssland haft motgångar vid fronten. I april återtog Kievs styrkor mark. Dessutom har Ukraina framgångsrikt genomfört flertalet attacker mot hamnar och energianläggningar långt inne på ryskt territorium.
Jakob Hedenskog understryker att Ryssland inte är nära en militär kollaps och att man därav inte gör dessa uttalanden av den anledningen.
– Läget är inte så allvarligt att de är helt panikslagna.
Han säger att det inte heller är någon form av inrikespolitisk strategi för att lugna de ryska invånarna.
– Det finns inga akuta tendenser till krigsutmattning. Hur många som dör i kriget betyder ingenting för de ryska ledarna. Demonstrationer och protester förekommer inte och man tar inte hänsyn till befolkningens attityder i den här typen av beslut, säger Hedenskog.
Samtidigt, lägger han till, förlorar Ryssland fler soldater per månad än vad man förmår att rekrytera. En situation som inte är hållbar på sikt.
– Putin vill till varje pris undvika en allmän mobilisering, så viss press finns.
Den ryske exilforskaren Dmitry Dubrovskiy, verksam vid Karlsuniversitetet i Prag, analyserade Putins tal i helgen och konstaterar att presidenten med några få ord om Ukrainakriget gav två helt motstridiga besked:
– I samma tal lyckades Putin kombinera idén om att ”avsluta kriget” med löftet om att ”fortsätta kriget till seger”. Det finns därför liten anledning att tro att dessa ord – precis som många andra – har någon betydelse alls.
Läs mer:
Putin: Tror att kriget går mot sitt slut – föreslår villkor för samtal med EU
”Ett förgiftat förslag” – starka reaktioner efter Putins Schröder-utspel















