– Det är otroligt oroväckande att uppvärmningen går så snabbt och att det blir så extrema värmeböljor i haven. Det har ju varit kraftiga klimatsvängningar tidigare i jordens historia, men då har det skett under tusentals år. Nu går det på några årtionden. Många djur och växter har ingen chans att anpassa sig så snabbt, säger Fredrik Jutfelt, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.
Världshaven har hittills tagit upp omkring 90 procent av den globala uppvärmningen som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Sedan förindustriell tid har havstemperaturen ökat med i genomsnitt 0,9 grader Celsius. Den största förändringen har dock skett sedan 1980-talet, och nu stiger temperaturen i vattnet med cirka 0,3 grader per årtionde.
Men uppvärmningen är ojämnt fördelad och är betydligt kraftigare i Europas havsområden.
Det gör att extrema perioder blir ännu mer extrema. Den här sommaren har stora delar av Europa drabbats av kraftigare marina värmeböljor än vad som tidigare uppmätts. Det är perioder då temperaturen under minst fem dagar i sträck är onormalt hög för den tiden på året jämfört med 90 procent av tidigare mätningar (i dag är referensperioden 1981–2011).
De kraftigaste avvikelserna noterades i Medelhavet, där vattentemperaturen utanför Mallorca under en period uppgick till 33 grader Celsius, vilket är 6 grader över det normala.
Temperaturavvikelser i några av Europas hav i juli 2026 (°C)
14-dagars rullande medelvärde för ytvattentemperaturer i NOAA:s OISST dataset.
Källa: Bergin, C. et al. (2026), World Weather Attribution.
Det internationella forskarnätverket World Weather Attribution (WWA) visar i en ny rapport att årets marina värmeböljor i Europa har en tydlig koppling till klimatförändringarna. Forskarna har gjort beräkningar för fyra havsområden. I tre av dem – Biscayabukten samt östra och västra Medelhavet – hade sannolikheten för en värmebölja i ett förindustriellt klimat varit i stort sett obefintlig under samma meteorologiska förutsättningar. I det fjärde undersökta området, det keltiska havsområdet i Atlanten utanför Irland, visar beräkningarna att klimatförändringarna gjort årets värmebölja 30 gånger mer sannolik.
Forskarna visar också att värmeböljornas utbredning skulle ha varit betydligt mindre i ett förindustriellt klimat. Till exempel skulle endast 9 procent av östra Medelhavet och 40 procent av Biscayabukten ha drabbats av värmeböljor i en värld utan mänsklig påverkan. Men under sommaren omfattade värmeböljorna i själva verket 70 respektive 90 procent av respektive område.
– Det här är inte isolerade varma händelser, utan ett mönster som varade under stora delar av sommaren. Och vi ser att marina värmeböljor blir allt vanligare, säger Friederike Otto, professor vid Imperial College London i Storbritannien och en av forskarna bakom rapporten från WWA.
Det är inte bara livet i havet som hotas när haven värms upp. Marina värmeböljor laddar atmosfären med mer fukt och energi, vilket ökar risken för extremväder längs kusterna i form av stormar och kraftiga skyfall, förklarar hon.
– Vår forskning visar tydligt att det är klimatförändringarna som driver den här utvecklingen. Varje extra ton koldioxid som vi släpper ut knuffar Europas kustvatten och ekosystem allt längre in på okänt område, säger en annan av forskarna bakom rapporten, professor Thomas Frölicher vid Universität Bern i Schweiz.