Världen upplever just nu en uppvärmning på omkring 1,5 grader – och konsekvenserna syns över hela planeten. Störtfloden i Nepal, sommarens extremhetta i Västeuropa och den kraftiga översvämningen i Valencia 2024 hör till händelser som vetenskapligt kopplats till klimatförändringarna. Sammantaget har hundratals extrema väderhändelser förvärrats av människans utsläpp de senaste åren, enligt en sammanställning från Carbon Brief tidigare i år.
Nu går sannolikt världen mot än värre extremväder. I den årliga stora rapporten ”Emissions gap report” konstaterar FN:s miljöprogram UNEP att 1,5-gradersmålet, som sattes i Paris för elva år sedan, inte längre går att nå. I stället går världen mot en nästan dubbelt så stor uppvärmning till seklets slut – 2,8 grader mot förindustriell tid – enligt UNEP.
Rapporten publiceras med anledning av FN:s stora klimatmöte COP31 i Antalya i Turkiet som inleds i november, där de senaste årens kavalkad av extremväder väntas komma högt på agendan.
UNEP:s budskap att 1,5-gradersmålet nu är kört betyder dock inte att världen kan ”ge upp”, poängterar FN:s generalsekreterare António Guterres i ett pressmeddelande. Det är möjligt att passera 1,5 graders uppvärmning och sedan vidta åtgärder som får temperaturen att vända nedåt igen, så kallad ”overshoot”.
”Overshoot är inte att ge upp. Vi kan fortfarande hålla den så liten och kort som möjligt”, säger António Guterres.
Enligt UNEP kan nu uppvärmningen i bästa fall begränsas till 1,7-1,8 grader till 2050, för att sedan vända nedåt och återigen nå 1,5 grader till seklets slut, enligt rapporten.
Det kräver dock något extraordinärt: de globala utsläppen behöver i så fall minska med nästan en femtedel (18 procent) på bara fyra år. Om nio år – alltså till 2035 – skulle utsläppen behöva minska med 45 procent.
Den kraftigaste utsläppsminskning som världen sett på senare år var i samband med coronapandemin, då utsläppen temporärt minskade med 7 procent från 2019 till 2020. Därefter steg de snabbt till den tidigare nivån.
Utöver historiskt kraftiga utsläppsminskningar de kommande åren skulle världen dessutom behöva vidta åtgärder som fångar in och lagrar 320 miljarder ton koldioxid – ungefär motsvarande åtta års globala utsläpp vid nuvarande nivå, konstaterar UNEP. Det kan i teorin ske genom exempelvis omfattande trädplantering eller på teknisk väg, genom så kallad CCS (Carbon capture and storage), men FN-rapporten konstaterar att det finns ”socioekonomiska och tekniska utmaningar” med ett sådant scenario.
UNEP har också gått igenom klimatarbetet i världens största ekonomier, där framför allt tre sticker ut som bromsklossar: Argentina, Saudiarabien och USA. Inget av de tre länderna har uppdaterat några klimatplaner till 2035. USA har under Donald Trump lämnat Parisavtalet.
Det enda G20-landet som har skärpt sin klimatplan till 2030 är Mexiko. Sammantaget konstaterar UNEP att det har skett ”begränsad framgång” i arbetet att minska utsläppen hos G20-länderna.
UNEP-chefen Inger Andersen lyfter även hon fram vikten av att nu ta krafttag för att kapa utsläppen.
”Varje bråkdel av en grad och varje år med uppvärmning över 1,5 grader ökar klimateffekterna och riskerna, som de dödliga översvämningar, värmeböljor och bränder som har plågat många länder i år”, säger hon i ett uttalande.
Det finns dock ljusglimtar i mörkret. UNEP lyfter fram den snabba utvecklingen inom förnybar energi. Här har utvecklingen vida överträffat förväntningarna när Parisavtalet undertecknades för elva år sedan.
”Global utveckling inom solceller och installation av vindkraft har genomgående gått snabbare än till och med de mest optimistiska prognoser”, skriver UNEP i rapporten.
Problemet, ur ett utsläppsperspektiv, är att utfasningen av fossila energikällor samtidigt haltar. Kolkraften, som tycks ha nått en platå, skulle behöva minska med 55 procent på nio år. Även olja och gas skulle behöva minska kraftigt framåt.
Den internationella energibyrån IEA bedömer att efterfrågan på olja och gas tvärtom ökar fram till 2050, bland annat drivet av den nuvarande AI-utvecklingen.
Även om utsläppen inte har minskat på global nivå, konstaterar dock UNEP att utsläppen hade varit än högre om det inte hade varit för utvecklingen inom förnybar energi – och att det bevisligen går att få utsläpp att sjunka genom klimatpolitiska åtgärder.
Läs mer:
Klimatförändringar bakom dödliga lervågen
Ny rapport: Klimatförändringar driver på bränderna i Frankrike och Spanien
Ny rapport: El Niño kan leda till nära en halv miljon dödsfall