De allra senaste behandlingarna handlar främst om att lura kroppens immunförsvar att attackera tumörcellerna. Det har inneburit att det i dag går att bota vissa typer av cancer som för bara några år sedan var en säker dödsdom.
Immunterapi. I dag finns det läkemedel, så kallade PD1-hämmare, som hjälper till att aktivera immunsystemet, så att det attackerar tumörceller. Detta har inneburit en revolution för vissa cancerdiagnoser. Till exempel dog de flesta med spridd hudcancer (malignt melanom) inom ett år förut. Tack vare dessa läkemedel lever i dag runt hälften efter tio år. Antalet cancerdiagnoser där dessa läkemedel är godkända som behandling växer stadigt, i takt med att fler läkemedel kommer på marknaden.
Målsökande cellgiftsbehandling. Numera finns det också läkemedel där en antikropp kombineras med ett cellgift. Antikroppen binder till och tar sig in i tumörcellen där den levererar ett gift som dödar tumörcellen. Sådana läkemedel har visat fina resultat för bland annat cancer i urinblåsan, framför allt om de kombineras med immunterapi (se ovan). I så fall fördubblas överlevnaden i denna cancerform, visar forskning.
Aggressiva vita blodkroppar och CAR-T. Det går också att utnyttja kroppens vita blodkroppar, så kallade lymfocyter, som i vissa fall letar sig in i tumören. Dessa lymfocyter renas fram, odlas och ges sedan i stor mängd tillbaka till patienten. På så sätt har forskare vid Karolinska institutet lyckats hålla flera patienter med spridd hudcancer (malignt melanom) tumörfria i flera år. Det går också att omprogrammera immunförsvarets T-celler med en helt ny gen så att de hittar och dödar tumörceller, så kallad CAR-T-terapi. Denna metod fungerar än så länge inte på fasta tumörer, och i Sverige är behandlingen godkänd för vissa typer av lymfkörtelcancer, en viss sorts blodcancer samt benmärgscancer.
Cancervaccin. Det pågår också försök med mRNA-vaccin. Dock inte för att skydda mot cancer, utan för att få immunförsvaret att angripa cancern. En bit frisk vävnad och en bit från tumören plockas ut från patienten. Dessa analyseras sedan på djupet för att se hur de båda vävnaderna skiljer sig åt. Forskarna fokuserar på skillnaderna och konstruerar därefter ett vaccin som är tänkt att aktivera immunförsvaret så att det enbart attackerar tumörcellerna. Någon färdig behandling finns ännu inte, men försök pågår.
