På kajen i Liljeholmen håller Drutten Nygren en genomgång. Projektet Hands 2 Ocean (H2O) startade 2018 och har i dag 300 volontärer. De utför skräpdykningar en gång i veckan, både i varmt väder och under kyliga vintrar.
– Räddningsboxen ligger här om det skulle vara något, så det är ingen fara. Men förhoppningsvis kommer vi aldrig till den, säger Drutten Nygren från H2O till volontärerna.
Volontärer med dykarlicens får hoppa i det sju meter djupa och 19-gradiga vattnet för att leta skräp. På land är volontärerna repdragare, de städar och sorterar skräpet. Repdragarens uppgift är att dra upp skräpet och se till att dykaren är säker under vattnet.
– Vi hittar toaletter, elsparkcyklar, blybatterier, vapen och narkotika. Man ser inte äldre människor i dag stå och kasta skräp i vattnet på samma sätt som förr, förklarar Nygren.
Under de senaste åren har organisationen sett en ökning av elsparkcyklar i vattnet, till skillnad från gamla blybatterier från båtklubbar som var vanligare förr.
Enligt Nygren är det oftast unga människor som ligger bakom nedskräpningen.
– Tyvärr är elsparkcyklar det nya skräpet som hamnar i vattnet. Vi har hittat 48 ton elsparkcyklar, ungefär 1 800 stycken, säger han.
Efter bara drygt en timme har de hittat flera elsparkcyklar, varukorgar, burar, elektronik, cyklar och armeringsjärn som blivit kvarlämnade efter bygget.
– Elsparkcyklar innehåller tungmetaller i batterierna. Det är ingenting som hör hemma i sjön, säger Peder Oscarsson.
Peder Oscarsson har redan dragit upp tre elsparkcyklar från vattnet som blivit lila. Det beror på den kemiska reaktionen från batterier. Reaktionen bildar färgade metallföreningar och är mycket giftig för miljön.
Oscarsson är parad ihop med dykaren Anna Sjöman, som har varit med sedan projektet startade. Trots att hon var den som hittade mest skräp kände hon sig ändå inte klar.
– Det är lite dålig sikt på botten, så vi kunde inte se så mycket mera. Vi får nog ta en vända till, säger hon.
På kajen sorteras skräpet i stora vita påsar som sedan ska vidare till miljöstationer.
– Ibland har vi kunnat rädda bilderna i telefonerna och datorerna. Då försöker vi hitta ägarna om det går, säger Sjöman.
Lite längre bort samlas alla dykarna. Där har de hittat en rostig registreringsskylt. Efter en sökning visade det sig att registreringsskylten tillhörde en Mercedes-Benz. Men när dykarna hittade bilen, som låg på botten, var det en Volvo.
– Bilen har troligtvis legat på botten sedan innan kajen byggdes och var säkert stulen, säger Nygren.
Eftersom bilen väger flera ton får den ligga kvar tills en kran kan komma och lyfta upp den.
– När det inte kommer upp något skräp är ingen gladare än vi, men då var det ett tråkigt dyk. Men är det mycket skräp, så är det roligt, säger han.