När klimatmöte COP31 startar i Antalya i Turkiet presenterar Global Carbon Project sin årliga rapport om våra utsläpp av koldioxid.
– Vi har på sätt och vis lite goda nyheter att rapportera. Vi räknar med att utsläppen kommer att minska med cirka 0,4 procent i år, säger Glen Peters, forskningsledare vid Cicero Centrum för klimatforskning i Oslo.
Förra året ökade utsläppen med 1,2 procent, och under det senaste decenniet har de ökat med i genomsnitt 0,9 procent per år. Att de minskar i år beror delvis på den snabba ökningen av förnybar energi, som även tidskriften Science utsåg till förra årets största vetenskapliga genombrott. Sol- och vindkraft och elfordon kompenserar nu för ungefär två tredjedelar av utsläppen som kommer från ökad energiförbrukning, enligt rapporten och en studie forskarna publicerar i tidskriften Nature Climate Change.
En annan viktig orsak är minskad oljeanvändning till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.
– I början av året förväntade vi oss att utsläppen från olja skulle stiga med ungefär en procent i år.
Nu uppskattar forskarna i stället en nedgång på 1,9 procent.
– Det är en ganska kraftig omsvängning. Den kan till stor del kopplas direkt till händelserna vid Hormuzsundet, som har skurit av oljetillförseln och lett till minskad efterfrågan, säger Glen Peters.
Utsläppen minskar i Kina, USA, EU, Japan och i stort sett alla andra länder. Undantaget är Indien, som i stället beräknas släppa ut 4,4 procent mer koldioxid än förra året. Delvis beror det på ökade behov av luftkonditionering och annan nedkylning på grund av en ovanligt torr och het monsun.
Även utsläppen från internationellt flyg och sjöfart går ner.
– Det beror främst på att flyget försöker undvika Mellanöstern, vilket leder till en minskning av den totala flygtrafiken, säger Glen Peters.
Under de senaste två decennierna har utsläpp från förändrad landanvändning, framför allt avskogning, minskat. I år förväntas de öka.
– Till stor del beror det på en kraftig ökning av utsläpp från bränder i dränerade torvmarker, samt bränder kopplade till avskogning och markförstöring i tropiska områden i Asien, främst i Indonesien, säger Julia Pongratz, professor i naturgeografi och markanvändningssystem vid Münchens universitet.
Bränderna i den regionen har orsakat ungefär dubbelt så stora utsläpp i år jämfört med genomsnittet.
– Det är en väntad effekt av El Niño. De torra förhållandena gör det lättare för bränder att uppstå och att snabbare sprida sig, säger Julia Pongratz.
Sedan 2019 har 59 av världens länder, däribland Sverige, haft ekonomisk tillväxt samtidigt som deras utsläpp har minskat.
– Det finns länder i den gruppen i alla världsdelar. Minskningarna beror inte bara på införandet av ren teknik. Men antalet länder i gruppen ökar stadigt över tid. Det är en tydlig indikation på genombrottet för klimatåtgärder, säger Corinne Le Quéré, professor i klimatforskning vid University of East Anglia i Norwich i England.
Parisavtalets mål ser ut att vara omöjligt att nå.
– Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är i princip nästan kört. Vi uppskattar att det återstående utsläppsutrymmet för det, med 50 procents sannolikhet, ligger på 150 miljarder ton koldioxid. Eftersom vi släpper ut cirka 40 miljarder ton per år motsvarar det mindre än fyra års utsläpp på dagens nivåer, säger Pierre Friedlingstein, professor i matematisk modellering av klimatsystem vid University of Exeter i England.
Tekniker för att få bort koldioxid ur atmosfären, som direkt koldioxidinfångning och liknande, bidrar än så länge med en försvinnande liten del av klimatarbetet.
– Sammantaget tar de bort mindre koldioxid om året än vad världen släpper ut på 30 minuter, säger Julia Pongratz.
Under finanskrisen på 00-talet och under covid-19-pandemin minskade de globala utsläppen kraftigt. Men nedgången var tillfällig.
– Vi förväntar oss en återhämtning även nu, men det är osannolikt att den blir lika drastisk som vid pandemin eller finanskrisen, eftersom vi ser en accelererande utveckling inom förnybar energi, säger Corinne Le Quéré.
De närmaste åren kan elfordon samt sol- och vindkraft kompensera för stora delar av utsläppsökningarna, enligt forskarna.
– Men det är inte tillräckligt för att få in de globala utsläppen på en nedåtgående trend. Det krävs mer satsningar på ren teknik för att de ska fortsätta att minska, säger Corinne Le Quéré.
Läs mer:
Peter Alestig: Fungerar FN:s klimatförhandlingar över huvud taget?